Ålands fredsinstitut
The Åland Islands Peace Institute

Hamngatan 4
AX-22100 Mariehamn, Åland, Finland
Tel. +358 18 15570
peace@peace.ax
For more contact information click here.

Peace cups

Support peace work. The cup ''A Piece of Peace'' is sold to the benefit of the ÅIPI.

More information here.

Download our brochure

  

 

English

Swedish

Russian



Publication about
the Åland Example

ALEX_Cover_72

Read more here.

The Åland Peace Blog

Since the very beginning (in 1992) the Åland Islands Peace Institute has
worked with questions of security, minorities and autonomy. The purpose is
to prevent and manage conflicts, always with a gender awareness. Throughout
the years we have gathered knowledge and strengthened expertise within these
areas, and a new phase was initiated in 2007 with the development of the
Peace Institute's research and investigation capacity. The Peace Institute
arranges seminars, conferences and courses within these areas and regularly
publishes reports and books. We believe that some of the knowledge and
the insights that we acquire should be disseminated to a wider public in a
shorter and quicker form. This is why we are creating the blog. It is
knowledge-oriented and analyzes or comments briefly - but quickly -
news, events and phenomena with the purpose of providing deeper
understanding. The staff and the board of the Peace Institute will
contribute to the blog.

Sia Spiliopoulou Åkermark
Director of the Peace Institute, Associate Professor in International Law



Heidi
Heidi Öst är doktorand i offentlig rätt vid Åbo Akademi. Hon har tidigare arbetat som forskare vid Ålands fredsinstitut.

Mariehamn 29.4.2013

Den 12.4 2013 arrangerade det av landskapsregeringen tillsatta språkrådet ett seminarium om Finlands nya nationalspråksstrategi och dess betydelse för Åland i stadsbiblioteket i Mariehamn.

Det var en liten skara om cirka 20 personer som samlats för att lyssna till Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, som presenterade Finlands nya nationalspråksstrategi. Även lantrådet Camilla Gunell fanns på plats för att besvara frågor och redogöra för sina upplevelser från och deltagande i regeringens styrgrupp för utarbetandet av den nya nationalspråksstrategin, en grupp där för övrigt även Suksi har ingått.

Professor Suksi placerade först Finland i en grupp av länder som erkänt flera nationalspråk, till skillnad från de länder som har erkänt endast ett nationalspråk, men nog minoritetsspråk, och i rak motsatts till de länder som endast erkänt ett nationalspråk och inga minoritetsspråk. I denna grupp placerade Suksi, förutom Finland, Schweiz, Kanada, Irland, Belgien, Singapore, Syd-Afrika och Bolivia. Vidare noterade Suksi att Finlands tvåspråkiga konstitution valdes redan 1919. Alternativet – en enspråkig nationalstat – valdes redan då bort. Enligt Suksi var valet av en nationell tvåspråkighet var i det sammanhanget rätt unikt, och föranledde senare att Nationernas förbund inte avkrävde någon minoritetstraktat av Finland då regeringsformen ansågs trygga minoriteternas ställning. Detta skedde parallellt med regleringen av Ålandsfrågan och i samband med Finlands anslutning till Nationernas förbund, men är kanske något bortglömt idag, menade Suksi, som ändå uppgav att han är i grunden optimistisk.

Gällande debatten om den så kallade ”tvångssvenskan” - alltså den obligatoriska undervisningen i svenska, i nationalspråksstrategin benämnd ”nyttosvenskan” - som Finskhetsförbundet och Sannfinländarna ihärdigt kräver att ska avskaffas, ställde sig Suksi tveksam till att majoriteten av folket skulle ställa sig bakom sådana krav. Inte heller uppgav han sig se någon direkt hotbild mot svenska språkets ställning i Finland i det fall att den obligatoriska svenskundervisningen skulle slopas, utan påpekade att den nationella tvåspråkigheten trots allt upprätthölls med frivillig svenskundervisningen innan 1968.

Nationalspråksstrategin har sin grund i Svenska Finlands folktings initiativ våren 2010 till en styrgrupp under president Martti Ahtisaaris ledning för utarbetandet av en handlingsplan med konkreta förslag för hur Finland ska förbli ett land med två levande nationalspråk. Moderatorn för kvällens seminarium frågade om det är så att det är minoritetens ansvar att hålla igång vårdandet av minoritetsspråket och fick ett starkt nekande svar av lantrådet som professorn instämde i. Enligt Suksi är det ändå inte lagstiftningen om språket som det är fel på, och han påpekade t.ex. att det finns möjlighet att besvära sig till t.ex förvaltningsdomstol över otillräcklig språklig service. Att så nästan aldrig skett menade Suksi att beror på att individen ofta drar sig från att besvära sig över att en enskild tjänsteman inte förmår erbjuda service på det språk individen hade önskat. Men det är självfallet myndigheternas ansvar att se till att glappet mellan språklagstiftningen och den praktiska implementeringen av denna minskar och att sträva efter jämlikhet mellan nationalspråken i enlighet med grundlagen. Det är här som den nya nationalspråksstrategin kommer in, som ett led i denna strävan, och med en rad nya praktiska verktyg för myndigheter att använda sig av för att säkra språkkompetens och att se till att medborgarna faktiskt får service på det språk de behärskar bäst. Bättre sent än aldrig, och lite resurser har visst avsatts också för ändamålet (ca 150 000 euro).

Något ironiskt i sammanhanget är dock att när jag surfar till statsrådets kanslis hemsida är engelska det enda språk jag kan hitta nationalspråksstrategin på. Klickar jag på länken för nationalspråksstrategin och för de praktiska verktygen på den finska eller svenska versionen av sidan hittas inte sidan.

Länk till nationalspråksstrategin på engelska på Statsrådets hemsida (länken bruten) http://vnk.fi/hankkeet/kansalliskielistrategia/sv.jsp

Länk till nationalspråksstrategin på engelska på Statsrådets hemsida: http://vnk.fi/julkaisut/listaus/julkaisu/en.jsp?oid=376905

Länk till nationalspråksstrategin finns dock även på svenska på Justititeministeriets hemsida:
http://oikeusministerio.fi/sv/index/grundlaggandebestammelser/
perusoikeudetjademokratia/kielilaki/kielistrategia.html


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bloggen skrivs av Fredsinstitutets nuvarande eller tidigare personal, gästforskare och styrelseledamöter eller av inbjudna gästskribenter. Åsikterna är författarens egna.

The blog pieces are written by the peace institute's present or former staff, guest researchers, board members or invited guest writers. The opinions are the author's own.
FacebookTwitterLinkedin