Ålands fredsinstitut
The Åland Islands Peace Institute

Hamngatan 4
AX-22100 Mariehamn, Åland, Finland
Tel. +358 18 15570
peace@peace.ax
Fler kontaktuppgifter

Fredsmuggar

Stöd fredsarbete. Muggen en Tjafsfri zon säljs till förmån for Ålands fredsinstitut.

Mer information här.

Ladda ner vår broschyr

foldersv

Svenska

Engelska

Ryska

Publikation om Ålandsexemplet

ALEX_Cover_72

Läs mer här.

Ålands medlingsbyrå

logo18lag

 alflaggaÅland är ett örike bestående av 6.500 öar och skär, med omkring 27.000 innevånare, beläget mellan Sverige och Finland  och det enda område i Europa som är självstyrt, demilitariserat och neutraliserat med folkrättsliga garantier och med stark konstitutionell ställning. Demilitariserat blev Åland redan 1856, efter Krimkriget,. Landskapet blev dessutom neutraliserat och fick självstyrelse år 1921, efter ett beslut av Nationernas förbund, som en lösning på konflikten mellan Sverige och Finland om Ålands tillhörighet. Idag har Åland alltså varit självstyrt i mer än 90 år och systemet är under ständig utveckling.  

 

 

Geografi

En självstyrelseregim

Institutioner inom självstyrelsen

Demilitarisering och neutralisering

Åland och internationella relationer

 

Geografi

Ålands skärgård består av 6,700 öar och skär i Östersjön, vid Bottniska vikens mynning. Ö-riket har ett centralt läge mellan Sverige och Finland, vilket historiskt gjort den geopolitiskt intressant.

En självstyrelseregim

Åland är ett svensktalande, självstyrande landskap tillhörande Finland. I enlighet med Nationernas Förbunds beslut år 1921 erhöll Finland suveränitet över öarna, medan Ålänningarna blev garanterade att deras språk, kultur och lokala traditioner skulle bevaras. Två större revideringar av Ålands självstyrelselag har gjorts, första gången 1951 och den senaste 1991. Sedan 1954 har Åland egen flagga och 1984 började Posten på Åland ge ut sina egna frimärken.

Lagstiftande självstyre

Myndigheternas maktbefogenheter mellan Finland och dess självstyrande region är uppdelad enligt principen om att ålänningarna ska ha frihet att själva besluta om sina interna angelägenheter så länge det inte inverkar på rikets interna och externa säkerhet.

segelbatFördelning av lagstiftningsbefogenheterna

I enlighet med självstyrelselagen så har lagtinget behörighet att godkänna lagar inom följande områden:

·       Utbildning och kultur

·       Polisväsendet

·       Kommunalförvaltning och -beskattning

·       Hälso- och sjukvård

·       Sociallagstiftning

·       Postväsendet

·       Industrifrämjande

·       Intern kommunikation

·       Arrende och hyresreglering

·       Radio och television

Inom dessa områden är Ålands befogenheter exklusiva.

Finlands statsrätt gäller för Åland då det gäller följande områden:

·       Grundlagen och ändringar i den

·       Tullar och sedelutgivning

·       Domstolar och straffrätt

·       Privaträttsliga områden som inte hör till Lagtinget

·       Bankväsende och bolagsstyrning

·       Landrätt

·       Arbetsrätt

·       Utrikeskorrespondens och gränsbevakning

·       Statsbeskattning

Lagar antagna av Finlands riksdag, inklusive internationella traktat, som är av speciell betydelse för Åland måste godkännas av lagtinget före de börjar gälla i landskapet.

s_pommernEkonomiskt självstyre

Det är Ålands lagting som besluter hur Ålands budget fördelas. Ålands inkomster består av Ålands egna statsinkomster och det årliga avräkningsbeloppet ur Finlands statsmedel.

Den finländska staten uppbär skatter och tullavgifter på Åland i enligt samma regler som gäller för Finländska medborgare. Medlen som fås in går till det Finländska revisionsverket. För att finansiera samhällets ansvarsområden som landskapet Åland har hand om i rikets ställe, får Åland 0,45 % av de totala statsinkomsterna, exklusive statslån. I fall av betydande ändringar kan avräkningsbeloppet sänkas eller höjas. Då måste lagtinget ansöka om extra anslag av Ålandsdelegationen.

År 2008 uppskattades Ålands BNP till 36, 419 € per person. Sjöfart och sjöfartsindustrin stod för nästan hälften av inkomsterna. Arbetslösheten under 2008 uppskattades till 2,1 % och inflationsraten till 4,2 %.

Kulturell autonomi

Finland är ett tvåspråkigt land. Av de två officiella språken pratas finska av 93 % av Finlands 5 miljoner invånare. Det andra officiella språket, svenska, pratas av ungefär 6 % av befolkningen. Svenska är det enda officiella språket på Åland, vilket innebär att ämbetsspråket inom den statliga, regionala och kommunala förvaltningen, samt inom officiell korrespondens, är svenska. Även undervisningsspråket i de åländska samhällsfinansierade skolorna är svenska.

Hembygdsrätt

Den Åländska hembygdsrätten kan beskrivas som en form av regionalt medborgarskap. Hembygdsrätt är en förutsättning för att man ska kunna:

·       Rösta och ställa upp som kandidat i lagtingsval och kommunalval. Likadant gäller övriga förtroendeuppdrag inom landskaps- och kommunal förvaltningen.

·       Förvärva och äga fast egendom på Åland.

·       Idka näring på Åland.

Det är ändå möjligt att köpa fast egendom eller grunda ett företag på Åland utan att ha hembygdsrätt, men det förutsätter landskapsregeringens godkännande.

Garanteras barn under 18 år som är Finländska medborgare och bosatta på Åland, förutsatt att någon av deras föräldrar har eller har haft hembygdsrätt. Hembygdsrätt skall också ges Finländska medborgare som flyttat från det Finländska fastlandet till Åland, har bott där i åtminstone fem år och har tillräcklig kunskap i svenska. Dom som bott utanför Åland i mer än fem år förlorar sin hembygdsrätt.

 

Institutioner inom självstyrelsen

Lagtinget

Det organ som besitter lagstiftningsbefogenhet på Åland är lagtinget. Lagtinget består av 30 ledamöter som väljs i direkta och hemliga val vart femte år. Det finns ett system med proportionell representation på Åland. Lagtinget godkänner regionala lagar inom de områden som faller inom självstyrelsen. Lagtinget utser också landskapsregeringen.

Landskapsregeringen

Landskapsregeringen har den verkställande makten på Åland. För att landskapsregeringen skall kunna agera så måste den åtnjuta lagtingets förtroende. Med andra ord så ska landskapsregeringens politiska sammansättning och agenda godkännas av majoriteten av rösterna. Men en minoritetsregering är också möjlig. Genom lagtingets förtroenderöstning kan antingen hela landskapsregeringen eller en enskild ledamot avsättas. Lantrådet, det vill säga ”ordförande” för landskapsregeringen, assisteras av fyra till sex ledamöter och av en administration bestående av tjänstemän inom sex huvudavdelningar.

Republikens president

Finlands president utövar legislativ kontroll över de lagar som godkänns av lagtinget. Åländsk lag bör godkännas av statsöverhuvudet. Presidenten har rätt använda sin veto rätt i två fall:

·       Om lagtinget överskridit sin legislativa kompetens

·       Om lagförslaget innehåller ett hot mot Finlands interna eller externa säkerhet

Presidenten kan hänvisa till Ålandsdelegationens eller till Högsta domstolens utlåtande. Presidenten utser också Ålands landshövding och har en skyldighet att ratificera Ålandsdelegationens beslut gällande extra anslag.

Landshövdingen

Landshövdingen representerar Finland på Åland. Hon eller han utses av Finlands president med lagtingets talmans samtycke. Om samtycke saknas utser presidenten landshövdingen av fem kandidater som nominerats av lagtinget.

Ålandsdelegationen

Ålandsdelegationen är både ett åländskt och ett finländskt organ. Hälften av dess medlemmar utses av Finlands regering och andra hälften av Ålands lagting. Den förmedlar åsikter till Finlands statsråd, Ålands landskapsregering och till domstolarna. Delegationen sköter också finansiella ärenden mellan Finland och Åland såsom: utjämning, bidrag utöver det vanliga och skattevedergällning.

Demilitarisering och neutralisering

Åland är ett ovanligt exempel inom internationella relationer på grund av sin kombinerade status av att inte enbart vara demilitariserat, utan också neutraliserat område. Med demilitarisering menar man förbudet mot att gr

unda och upprätthålla någon slags militär installation eller operation och att gruppera eller stationera ut militära styrkor på ett visst territorium. Neutralisering definieras som uteslutande av ett visst område ur en krigssituation i händelse av en väpnad konflikt.

Demilitariseringen av Åland skedde i samband med undertecknandet av Fredsfördraget i Paris 1856, som också ledde till Krimkrigets slut. Frankrike, Stor-Britannien och Ryssland undertecknade Konventionen om demilitarisering av Ålandsöarna som var en bilaga till Fredsfördraget. I och med en Konventionen om Ålands demilitarisering och neutralisering från 1921 så vidgades Ålands demilitarisering till att även innefatta neutralisering. Ålands status som demilitariserat bekräftades i Moskovafördraget mellan Finland och Sovjet Unionen 1940 och i Paris Fredsfördrag från 1947.

Finland förväntas värna om Ålands demilitarisering och neutralisering i händelse av en väpnad attack. Den lokala befolkningen på Åland är befriade från militärtjänstgöringen, vilket inte gäller dom som kommit till Åland efter att dom fyllt 12 år.

 

Åland och internationella relationer

Åland i Nordiska rådet

Åland blev medlem i det Nordiska råd

et 1970. Till en början som en del av den Finländska delegationen och senare som självständig medlem i likhet med de två andra Nordiska självstyrande regionerna (Färöarna och Grönland). Ålands lagting utser två av rådets 87 medlemmar och Ålands landskapsregering deltar i Nordiska Ministerrådets arbete.

Åland i Europeiska Unionen

Åland anslöts till Europeiska Unionen 1995 som en självstyrande region tillhörande Finland. Denna speciella status i organisationen regleras i protokoll nummer 2 som bifogats till Finlands anslutningsavtal. I det bifogade protokollet ingår vis

sa undantag från tillämpningen av EU-lagstiftning på Åland. Undantagen gäller bland annat hembygdsrätten och rätten att bedriva handel. Undantagen möjliggör också tax-free försäljningen på färjorna till och från Ål

and. Färjetrafiken och turismen är av stor betydelse för Ålands ekonomi.

Dessa undantag gör Åland till ett unikt exempel bland EU:s övriga medlemsstater, eftersom endast ett fåtal territorier har beviljats permanenta undantag från EU:s primär rätt.

Även om internationella angelägenheter faller inom ramen för statens kompetens, så är Åland som självstyrande område berättigat till att delta i förhandlingar rörande inte

rnationella avtal som berör Ålands kompetensområden. Dessutom måste Ålands lagting ge sitt samtycke för att internationella traktat som faller inom Ålands kompetensområde skall kunna införlivas på Åland. Åland deltog också aktivt i förhandlingarna gällande Finlands EU medlemskap. I båda folkomröstningarna som hölls 1994 – en allmän för Finland och den andra för Åland – var Ålänningarna för medlemskapet. På detta baserade lagtinget sitt medgivande till Ålands medlemskap i EU.

 

Ursprungstext skriven på engelska av Erasmusprktikant Klaudia Wiszniewska, Erasmus praktikant 2009. Översatt av Charlotte Winberg, sommarpraktikant 2011.


 

 

 

FacebookTwitterLinkedin