Ålands fredsinstitut
The Åland Islands Peace Institute

Hamngatan 4
AX-22100 Mariehamn, Åland, Finland
Tel. +358 18 15570
peace@peace.ax
Fler kontaktuppgifter

Fredsmuggar

Stöd fredsarbete. Muggen en Tjafsfri zon säljs till förmån for Ålands fredsinstitut.

Mer information här.

Ladda ner vår broschyr

foldersv

Svenska

Engelska

Ryska

Publikation om Ålandsexemplet

ALEX_Cover_72

Läs mer här.

Ålands medlingsbyrå

logo18lag


BlommorKampanjen mÅngfaLd på Åland påbörjades sommaren 2009 som ett samarbete mellan organisationer och företag på Åland och fortsatte in i början av 2010. Genom kampanjen ville vi visa att vi arbetar för samma mål - ett mångkulturellt Åland där alla, oberoende av bakgrund, lever och trivs tillsammans!

Ladda ner broschyren som som pdf här.

 

Mångfaldsporträtt:

Treårskalas med nudlar och tårta

2009-08-12 13:24:56

Bls

 

 

 

Treårskalas med nudlar och tårta

På sitt födelsedagskalas önskas Denise ett långt liv på två olika sätt: med ”Ja må hon leva” och tårta, och med en nudelrätt som traditionellt äts på Filippinerna och ska ge ett långt liv. Det är kalas i Geta där Denise bor tillsammans med systrarna Catherine, 6, och Linnéa, 4, samt mamma Grace frånFilippinerna och pappa Mikael Rönnblad från Helsingfors. Familjen har bott fem år på Åland och trivs. Trots att varken Grace eller Mikael har släkt på Ålandhar de har fått mycket hjälp - en gång när familjen var sjuk i en vecka ställde bekanta upp med mat och hjälp, och när de är på semester tittar grannarna till huset. Ibland träffar Grace andra filippinarepå Åland, för att äta filippinsk matoch tala tagalog, det huvudsakliga språket på Filippinerna. Men mest umgås Grace med vännerna i Geta. Mikael är sjöman och huset är fullt av sakersom han hämtat från sina resor jorden runt. I den Rönnbladska familjen återfinns också filippinska familjetraditioner. Catherine, som är äldsta syster, kallas”Ate”. Den 24-åriga styvbrodern kallas”Kuya”, vilket är termen för äldsta bror på Filippinerna.

"Åland är som en kurort"

2009-08-12 13:37:14

MariusVem är du?
Marius Kairelis, 31, från Vilnius, Litauen. Utbildad transportingenjör.

Hur länge har du bott på Åland och varför flyttade du hit?
Jag har bott här i snart fem år. Min flickvän fick ett arbetserbjudande på Åland och vi ville inte skiljas åt så jag kom med. Själv fick jag ett jobb som byggnadsarbetare och har jobbat som det sedan dess.

Vad är Åland för dig?
Åland är som en kurort - både när det gäller jobb och vila. Även på jobbet kan man njuta av vacker natur och stämningen är avslappnad.

Vad är Litauen för dig?
Litauen är ett land dit jag villåtervända.

Är Åland ett mångkulturelltsamhälle?
Ja, det tycker jag. Runt 70 procent avmina vänner och bekanta är inflyttade.

Hur är det att leva här som inflyttad?
Det beror på varje enskild individ och dennes behov. Söker man ett lugnt liv utan stress så passar Åland utmärkt. Var och en skapar sin egen miljö och det finns alla förutsättningar för en lyckad integration. Systemet fungerar bra.

Ahmad vill vara vårt fönster mot Iran

2009-08-12 13:41:46

Ahmandoch_fruWebb

Ahmad vill vara vårt fönster mot Iran

Ahmad Shafiei bor på Åland med sin familj och arbetar i sin butik Puneh Oriental på Torggatan.

Ahmad är uppvuxen i Irans och Persiens första huvudstad Shiraz. Efter revolutionen var han aktiv inom politiken vilket ledde till att han snart fick problem med regimen. Efter åtta års kamp insåg familjen att de måste fly landet. De levde på många olika ställen, bl.a. i Turkiet, innan de till sist i januari 1992 landade på Åland som flyktingar. För familjen var det viktigt att komma någonstans där de kunde uppleva en grundtrygghet. Denna trygghet upplevde de direkt då de kom till Åland. De kände att de kunde lita på ålänningarna och de finska myndigheterna var hjälpsamma och ärliga. I Turkiet måste man vara försiktig med polisen p.g.a. att de samarbetade med underrättelsetjänsten i Iran, och kunde arrestera och överlämna iranier vid gränsen.

Ahmad tycker att Åland har förändrats mycket positivt under den tid han har bott här. Han tror att folk behöver tid för att vänja sig vid olikheter. Ålänningarna var kanske rädda för vad de inflyttade skulle göra med deras vackra ö.


- Idag är jag väldigt stolt över att vara ålänning och visar med glädje upp vårt vackra örike. Jag tror att kulturer berikar ett samhälle för om man enbart sår samma blomma på en stor åker så blir det nog rätt tråkigt i längden. Vi behöver olika blommor för att en rabatt skall bli vacker, funderar Ahmad. Åland har bara börjat bli ett mångkulturellt samhälle, vi kryper ännu. Det är viktigt att de nya människorna som kommer till Åland lämnar avtryck av sig och inte bara bor här.

Han hoppas att ålänningarna ser på inflyttningen som något positivt och har tålamod med de konflikter som kan uppstå på vägen.
Ahmad har aldrig upplevt verklig rasism på Åland men någon gång har han utsatts för diskriminering. Arbetet med butiken har gjort det lättare att komma in i det åländska samhället. Han hoppas att ålänningarna är trygga med familjen och de flyktingar som kommit från Iran under åren.
- Jag upplever mig själv som ett litet fönster mot Iran. Ett fönster som ålänningarna kan öppna och stänga för att smaka på lite iransk kultur. Visst kommer det också dåliga nyheter ut ur fönstret men så är det då man öppnar ett fönster, ibland dånar åskan.

För Ahmad är Åland hemma. Iran är också hemma men inte på samma sätt. Då han varit bortrest så längtar han alltid hem till Åland. Identiteten kan vara olika beroende på situation - ibland är han ”åländsk iranier” och ibland ”iransk ålänning”. Ahmad skulle gärna åka tillbaka till Iran för att träffa sina släktingar och uppleva landet igen. Idag är det omöjligt, då inga exil-iranier tillåts inresetillstånd till landet.
- Jag saknar dofterna, naturen och ljuden, och förstås släktingar och vänner!

Ante - en berest bollkonstnär

2009-08-12 13:43:31

För att spelet i ett lag ska fungera, krävs laganda. Därför är integration en viktig fråga inom fotbollen, där spelarna ofta byter land och lag. Ante Simunac är ett exempel.


Ante Simunac kom till Åland i februari 2009 för att spela fotboll i IFK:s herrlag. 25-åriga Ante, som föddes i Tyskland av kroatiska föräldrar, har stor erfarenhet av mångkulturalitet och vad det kan innebära. Han växte upp i storstaden München och hade som liten vänner från många olika kulturer. Ante började spela fotboll som femåring och har i karriären spelat i bland annat i Tyskland (Bayern München), Kroatien, Turkiet och Ryssland.

Ante, som är katolik, oroade sig över att religionen skulle bli ett problem när han bodde i Turkiet, eftersom de flesta där är muslimer. Men han behövde inte oroa sig länge, muslimerna var mycket öppenhjärtiga och han fick besöka moskéer och lära sig mer om islam, något han tyckte var mycket spännande.AnteWebb

Efter en kort tid i landet där Ante har sina rötter, Kroatien, flyttade han till Kaliningrad i Ryssland för att spela. Det var svårare att komma in i det ryska samhället och ryssarna själva sökte inte kontakt.

Efter åtta månader i Ryssland kom så Ante till Åland. Då Ante alltid bott i miljonstäder överraskades han av Ålands småskalighet, men på ett positivt sätt.
- Jag tror jag behöver det här just nu, säger Ante. Ålänningarnas karaktär liknar tyskarnas, men ålänningarna är inte lika strikta, det verkar som om de vet att uppskatta livet på ett annat sätt. Jag har fått all den hjälp jag behöver att komma in i det åländska samhället och jag trivs.

Ante vill lära sig svenska men hinner inte gå någon kurs p.g.a. lagets pressade schema. Inom laget talas mest engelska, men Ante försöker lära sig genom att lyssna på de lagkamrater som pratar svenska.

Ante förstår betydelsen av det åländska självstyret och minoritetsskyddet.

- Kriget på Balkan sitter kvar i min hud. Det var mina kusiner och släktingar som dog. Det av politikerna konstruerade hatet fick tidigare arbetskamrater och grannar att döda varandra. Det hatet sitter i än idag.
Ante berättar en historia från barndomen som etsat sig fast i hans minne. En dag ville han och en dagiskompis som är serb spela fotboll tillsammans. Men kompisens mamma förbjöd sin son att spela med Ante.
- Det var för att jag har kroatiskt ursprung, och kroater och serber litar fortfarande inte på varandra. Då blödde mitt hjärta, säger Ante med sorg i rösten.

Ante betonar vikten av att barn lär sig tolerans mot andra kulturer och etniciteter av sina föräldrar, ända från födseln. Ante vet att han har fördomar själv, men genom sina erfarenheter har han lärt sig hantera dem bättre.  Hans tidigare internationella erfarenheter har gett honom en god grund att stå på då det gäller integration i nya samhällen.

Ante tror att han valdes till IFK delvis för att hans mentalitet passar ihop med lagets.
- Det finns många olika sätt att spela fotboll på i olika delar av världen, och det måste man som lag få att fungera, men lika viktigt är att man fungerar med varandra.

Ante tycker att IFK:s herrlag är ett bra exempel på integration, ålänningarna vill verkligen få det att fungera.
Han tror att fotbollen på flera plan spelar en stor roll i arbetet för tolerans och mångfald. I många lag kommer spelare från många olika bakgrunder, något som också fansen måste vänja sig vid. Ante har aldrig upplevt att fans gett honom negativa kommentarer, speciellt inte på Åland.
- Tvärtom, här kommer människor gärna fram till mig i matbutiken för att prata fotboll.

Emmanuel Azodo vågar vara annorlunda

2009-08-12 13:44:40

Modell

Emmanuel Azodo vågar vara annorlunda

Emmanuel är 19 år och bor i Mariehamn. Hans mamma är ålänning och hans pappa från Nigeria. Emmanuel har bott i omgångar i Sverige, på finska fastlandet och på Åland. Åland är Emmanuels födelseort och den plats där han bor just nu, men han ser sig också som stockholmsmänniska. Det var i Stockholm som Emmanuel fick självförtroende att komma ut som homosexuell.
Emmanuel är glad över att hans afrikanska rötter syns. Han får ofta kommentarer om sitt speciella utseende. De som kommer fram, t.ex. på nattklubbar, har oftast bara positiva kommentarer.
- De tycker att det är positivt att jag vågar vara annorlunda!

Karibiska fläktar på Åland

2009-08-12 13:45:26

Danielle Lindholm, 24 år, är från Mariehamn men bor för tillfället i Vasa där hon studerar socialpolitik och socialt arbete. Mamma är från Mariehamn och pappa från Jamaica, men han bor numera i Kalifornien med sin familj.

När Danielle träffar nya människor presenterar hon sig alltid som finländare och ålänning. Folks spontana kommentar är alltid:

”Jaha och vad är du mera då, man ser ju på dig att du inte är bara finländare?”
Danielle tycker inte att är något problem att berätta mer om sin bakgrund. Det händer att folk tar för givet att hon är flykting eller adoptivbarn.
- Jag är ju bara blandad, det är väl inget konstigt med det? Jag är finländare ju!

Maryelis

Mayrelis Gilbert, 38, har sin egen hårsalong på Storagatan i Mariehamn, där hon har specialiserat sig på hårförlängning, flätor och peruker. Största delen av hennes kunder har annat ursprung än åländskt men även ålänningarna har numera börjat hitta till salongen. Mayrelis är gift med Egon Lönnqvist från Åland och i hemlandet Kuba har hon sin mamma och syster med familj. Mayrelis är född i norra Guantanamo men har sedan länge ett eget hus i Havanna.
- Åland är inte ”hemma”, men här lever jag ett lugnt liv med min man. Kuba kommer alltid att vara hemma för mig, säger Mayrelis, men förtydligar att hon trivs bra på Åland och inte skulle vilja flytta härifrån.

Luca ska få det bästa från två kulturer

2009-08-12 13:46:06

Familj

Luca ska få det bästa från två kulturer

Erika, 26 år gammal från Lemland Söderby, har hittat kärleken i Victor, 28 år från Madrid. Parets son Luca är 10 månader gammal och växer upp i ett spanskt-åländskt hem i Mariehamn.

Victor kom till Åland för första gången 2003 som IT-studerande inom ramen för det europeiska utbytesprogrammet ERASMUS. Då träffade han Erika som jobbade på caféet Svarta Katten, men först två år senare, då Victor kom till Åland igen för att praktisera, blev de två ett par. Sedan dess har de hunnit bo i Barcelona, Madrid och Mariehamn. Nu har Victor fast jobb på Crosskey och Erika har gjort en paus i sina hälsopedagogstudier för Lucas skull.

Redan i Lusse läste Erika spanska, och praktiserade den gärna med utbytesstuderanden vid högskolan, eftersom ”Erika alltid dragits till utlänningar” som hennes mamma uttrycker det. Erika och Victor har fortfarande många vänner bland de som kommer som utbytesstuderanden till Åland från olika delar av världen. I början gick parets konversation på engelska, men nu har de övergått till att bara tala spanska och svenska. Hemma försöker de tala så mycket spanska som möjligt för att Luca ska lära sig språket. De tillbringar gärna tid i Spanien, familjen kom just hem från en femmånaders vistelse där. För Luca, som således levt halva sitt liv i Spanien, är kontrasten Spanien-Åland märkbar:
- I Spanien kommer folk fram för att hälsa och gulla med Luca så fort han visar sig. Här beter sig människorna inte på samma sätt, och man märker att Luca undrar varför!

Victor trivs bra på Åland. Han trivs med lugnet, naturen och havet. Han har just köpt en segelbåt och ska ägna sommaren åt att lära sig segla bättre.
- Men tyvärr har vi ingen snipa ännu, säger Victor på flytande svenska, med ett skratt.

Victor och Erika upplever att det flesta som de träffar på Åland tycker att det är intressant att Victor kommer från Spanien. Men det är inte helt lätt att komma in i samhället, de flesta av parets bekanta har utländsk bakgrund, förutom Erikas släkt. Erika tror dock att det är lättare att komma in i ett småskaligt samhälle som Åland än en storstad som Madrid.

Erika är glad att Victor trivs så bra på Åland. Paret tycker att Åland redan är ett mångkulturellt samhälle, men upplever att alla ålänningar inte har upptäckt det ännu.
- Vi har mycket att lära av varandra, säger Victor. Vi vill att vår son ska växa upp med det bästa från båda kulturer!

Är du ett exempel på mångfald?

2009-08-12 13:46:40

Petra:
- Jag är född och uppvuxen på Åland, men mina vänner är internationella. Jag reser gärna i Latinamerika och Asien och har bott på många ställen i Europa.

Alice:
- Jag föddes och växte upp  i en liten stad i Skottland, bor nu på Åland med min finlandssvenske pojkvän och jobbar med att kartlägga flyktingars situation inom EU.

Sarah:
- Jag ser mig som en mångkulturell person därför att jag är intresserad av alla människor som bor på Åland och att lära mig om vad människor har gemensamt och vad som skiljer oss åt.

Oskar:
- Mamma är finsk, pappa från början ålänning. Syrran har Downs syndrom och min flickvän Sarah är tyska.Men lika glada och lyckliga är vi allihopa, då solen skiner.

Tillbaka

PetraAliceSarahJohan

FacebookTwitterLinkedin