Ålands fredsinstitut
The Åland Islands Peace Institute

Hamngatan 4
AX-22100 Mariehamn, Åland, Finland
Tel. +358 18 15570
peace@peace.ax
Fler kontaktuppgifter

Fredsmuggar

Stöd fredsarbete. Muggen en Tjafsfri zon säljs till förmån for Ålands fredsinstitut.

Mer information här.

Ladda ner vår broschyr

foldersv

Svenska

Engelska

Ryska

Publikation om Ålandsexemplet

ALEX_Cover_72

Läs mer här.

Ålands medlingsbyrå

logo18lag

ELDIA försökte att täcka in ett stort antal av kritiska perspektiv på språkmångfald och riktade in sig på de faktorer som påverkar språkens livskraftighet och bibehållande. Därför kombinerade ELDIA det lingvistiska tillvägagångssättet med juridik, sociologi, demografi, statistik och sociolingvistik. En annan viktig aspekt var åtgärder och media för att upptäcka maktförhållanden, stereotyper och attityder hos majoritets- och minoritetsmedia gentemot minoritetsspråk. Inom ELDIA koordinerade och utformade Ålands fredsinstitut forskningen i fyra huvudsakliga rättsliga områden: grundlagar, språklagar, skollagar och medialagar. ELDIA-projektet använde sig av metoden kritisk diskursanalys, vilket innebär att man definierar maktförhållanden för att undersöka vad en text försöker förmedla. Tyngdpunkten låg inte bara på institutionella organ och lösningar, men lika mycket på individens roll och aktörsskap. Fokus låg på ”languaging”, på talarens agenda, på språkideologier och därigenom också på språkbytem och språkförluster. Studierna som utfördes inom ramarna för projektet bidrar till ökad förståelse av olika begreppsdefinitioner inom dagens flerspråkighet i Europa.

Projektet utvecklade en European Language Vitality Barometer (EULAVIBAR) som en praktisk och användbar output för ELDIAs forskning. EULAVIBAR baserar sig på en storskalig undersökning/kartläggning. ELDIA-resultaten baserar sig på 12 kompatibla/överensstämmande empiriska fallstudier i åtta länder. Den empiriska datasamlingen (frågeformulär och intervjuer) delades in i åldersgrupper och innehöll majoritetsspråktalare som kontrollgrupp i forskningen. Efteråt analyserade forskarna som var ansvariga för forskningens fallstudier den statistiska data som tillhandahölls av den statistiska arbetsguppen. Dessa fallstudiers resultat sammanställdes i den slutgiltiga komparativa rapporten och på basen av detta så skapades EULAVIBAR. Barometern tittar på fyra faktorer som påverkar språkvitalitet: Förmåga (tala och förstå språket), Möjlighet (att lära sig och använda ett språk), Vilja (önskan att använda det) och Språkprodukter (tillgänglighet och existens av språkprodukter och tjänster).

Undersökningens huvudsakliga resultat var att minoriteter i Europa fortfarande lider av diskriminering och osynlighet, även fast samtliga länder som undersöktes har stiftat lagar som ska förhindra detta. Analysen bekräftade att den rättsliga och institutionella etableringen av multilingualism fortfarande är bristfällig. Sammanhängande och långsiktiga officiella riktlinjer på detta område är bristfälliga och det råder en stor avsaknad av detaljerad rättslig och lingvistisk (akademisk) forskning som rör minoritetsspråkens status, främjande språkvård och långsiktiga riktlinjer för hur språket ska tas om hand. Ett grundproblem är att minoritetsspråksundervisningen är ofta är otillräcklig och gammaldags och enspråkig i sina begreppsdefinitioner. Studiens andra resultat var att differentieringen mellan den privata och offentliga sfären idag är oklar rent juridiskt. Av de fyra faktorerna som undersöktes var språkprodukter det område som visade betydligt sämre resultat än de andra, vilket tydligt pekar på att behovet är mycket högre än tillgängligheten och möjligheten att nyttja dem. Enligt ELDIAs rön används inte tvåspråkighet och flerspråkighet aktivt på ett inkluderande och bemäktande sätt. Forskningen visar i detta fall att språkmångfald inte verkar vara ett mål i sig själv medan lagstiftning och policies verkar stärka fullständig integration och möjligen assimilering av Den Andre. Den nutida användningen av minoritetsspråk tycks förstås som en förutsättning för denna integrering. Emedan mediadiskurserna varierar finns det vissa gemensamma drag då majoritetsmedia i allmänhet är okunniga eller ointresserade av minoritetsangelägenheter, och det huvuvudsakliga fokuset ligger istället oftast på det mer exotiska, etnoromantiska, möjligen litteratur och teater, snarare än på det aktiva politiska deltagandet och demokratiseringen, och på hållbara förändringar i språkpolicyarbetet.

Den allmänna slutsatsen som ELDIA drar är att minoriteter fortfarande ses som undantag från majoritetssamhället. En viktig lärdom är emellertid att språkunderhåll och vitalisering är fullt möjligt och önskat av dem som talar språken.

Den fullständiga versionen av den komparativa rapporten kommer att publiceras internationellt under 2015.

För vidare information angående ELDIA-projektet och dess resultat, inklusive mer ön 30 fallstudier och juridiska rapporter, två sammanfattande policyrekommendationer, EULAVIBAR-material och den förkortade komparativa rapporten se länkarna nedan:

http://www.eldia-project.org/

(Hemsida och presentation och vidare länkar till alla publikationer)

https://phaidra.univie.ac.at/detail_object/o:304813

(Komparativ rapport: den korta versionen)

https://phaidra.univie.ac.at/detail_object/o:301101

(EuLaViBar verktygslåda)

https://www.facebook.com/pages/ELDIA-European-Language-Diversity-for-All/109989592360850

(facebooksida)

https://phaidra.univie.ac.at/detail_object/o:76251

(nyhetsbrev)

ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/fp7/ssh/docs/eldia-policy-brief-february-2012_en.pdf

(policyrekommendation 1)

https://phaidra.univie.ac.at/detail_object/o:314644

(Policyrekommendation 2)

http://www.eldia-project.org/index.php/en/news-events-ac/press-releases/453-eng-eu-project-looking-at-finno-ugric-minority-languages-completed

(Pressrelease)

Eldiaforskare vid den avslutande konferensen i Wien, juni 2013:

ELDIAforskare

 
FacebookTwitterLinkedin