Den romantiska k\u00e4rleken \u00e4r inte ett biologiskt, naturligt faktum, utan en id\u00e9 vi st\u00e4ndigt matas med. Konceptet “och sen levde de lyckliga i alla sina dagar” finns i sagor, s\u00e5nger, filmer, tv-serier, s\u00e5por och reklam. Enligt id\u00e9n om den romantiska k\u00e4rleken \u00e4r var och en av oss ofullbordad, tills vi finner v\u00e5r sj\u00e4lsfr\u00e4nde, v\u00e5r andra halva eller v\u00e5r b\u00e4ttre h\u00e4lft.<\/p>\n
I sagorna f\u00e5r barnen l\u00e4ra sig hur romantisk k\u00e4rlek fungerar och vilka roller m\u00e4n och kvinnor b\u00f6r anta i den perfekta k\u00e4rlekssagan. Prinsen \u00e4r aktiv och k\u00e4mpar f\u00f6r att r\u00e4dda sin k\u00e4resta, han \u00e4r modig, sj\u00e4lvst\u00e4ndig och sj\u00e4lvs\u00e4ker. Prinsessan brukar vanligen v\u00e4nta p\u00e5 att bli r\u00e4ddad, hon \u00e4r svag, beroende och vacker. Prinsessan \u00e4r ocks\u00e5 villig att hj\u00e4lpa vem som helst utan att klaga, som Askungen eller Sn\u00f6vit – som dessutom passar upp p\u00e5 sju m\u00e4n (dv\u00e4rgar), inte bara en.<\/p>\n
“Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar”- slutet som finns i m\u00e5nga sagor \u00e4r knappast s\u00e4rskilt realistiskt. K\u00e4rleksparet har oftast just tr\u00e4ffats och gift sig i princip omg\u00e5ende. De har knappast hunnit l\u00e4ra k\u00e4nna varandra, utbyta erfarenheter, argumentera eller gr\u00e4la. Dessutom tr\u00e4ffas de ofta vid tillf\u00e4llen d\u00e5 de har v\u00e4ldigt olika maktposition. T\u00f6rnrosa och Sn\u00f6vit \u00e4r n\u00e4stintill d\u00f6da n\u00e4r de (nekrofila?) prinsarna kysser dem. Det verkar vara ett mycket onaturligt s\u00e4tt att starta en f\u00f6rbindelse. Hur kan prinsarna f\u00f6r \u00f6vrigt ens veta att prinsessorna vill ha en kyss? Vad sagor som dessa visar f\u00f6r barn \u00e4r att om en man \u00e4lskar en kvinna kommer kvinnan automatiskt att \u00e4lska tillbaka.<\/p>\n
Det finns nyare sagor, med vilda prinsessor och r\u00e4dda prinsar, och nu f\u00f6r tiden kan man s\u00e4ga att de gamla stereotypa sagorna \u00e4r bara fantasier som inte har n\u00e5got att g\u00f6ra med v\u00e5r verklighet. Dagens kvinnor arbetar, \u00e4r sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande och inte underordnade som f\u00f6rr (\u00e4ven om inte alla h\u00e5ller med om att vi \u00e4r s\u00e5 j\u00e4mst\u00e4llda som vi tror att vi \u00e4r). Men \u00e4nd\u00e5 \u00e5terspeglas de h\u00e4r traditionella k\u00f6nsrollerna fortfarande ofta i popul\u00e4rkulturen.<\/p>\n
Problemet med s\u00e5dana h\u00e4r ber\u00e4ttelser om romantisk k\u00e4rlek \u00e4r inte att de finns, men det \u00e4r ett problem om de \u00e4r de enda som finns, eller om de \u00e4r dominerande och blir betraktade som norm. Det b\u00f6r finnas flera alternativa manus att f\u00f6lja, flera m\u00f6jliga roller att spela \u00e4n att kvinnor ska v\u00e4nta p\u00e5 att bli r\u00e4ddade medan killarna m\u00e5ste sl\u00e5ss mot drakar. Tjejer kan bli s\u00e5 besatta av att finna “\u00e4kta k\u00e4rlek” att det \u00f6verskuggar alla andra m\u00e5l i deras liv. Killar kan \u00f6vertygas om att de n\u00f6dv\u00e4ndigtvis m\u00e5ste vara framg\u00e5ngsrika och tuffa f\u00f6r att f\u00e5 tjejernas uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n
Den afrikanska f\u00f6rfattaren Chimamanda Adichie varnar f\u00f6r att om vi f\u00e5r h\u00f6ra bara en enda ber\u00e4ttelse om en person eller ett land riskerar vi att f\u00e5 felaktiga uppfattningar. Det \u00e4r precis det h\u00e4r som kan h\u00e4nda n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av sann k\u00e4rlek. Om vi g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng matas med en viss ber\u00e4ttelse finns det risk f\u00f6r att vi tror p\u00e5 den och inte ser n\u00e5gra alternativ.<\/p>\n
N\u00e4, det \u00e4r helt klart dags f\u00f6r fler nya, fr\u00e4scha ber\u00e4ttelser som ligger n\u00e4rmare det verkliga livet och n\u00e4rmare ett j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle.<\/p>\n
Denna text \u00e4r en f\u00f6rkortad version av ett blogginl\u00e4gg p\u00e5 engelska <\/a>som finns p\u00e5 www.peace.ax.<\/p>\n Jeanette Mauricio \u00e4r journalist och genusvetare fr\u00e5n Peru\/Spanien. Hon \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande volont\u00e4r vid \u00c5lands fredsinstitut.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Blog post was published in\u00a0a short version in Nya \u00c5land on 02\/14\/2011. Read the Swedish version below.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16228,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[458],"tags":[],"class_list":["post-17775","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyhet"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17775","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17775"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17775\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16228"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17775"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17775"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peace.ax\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17775"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Jeanette\"](\"https:\/\/peace.ax\/wp-content\/uploads\/2011\/02\/Jeanette.jpg\")
Jeanette Mauricio,\u00a0journalist with gender studies and volunteer at the Peace Institute,\u00a0with the occasion of Valentine’s Day has written a blog post that questions the image of romantic love in fairy tales and popular culture. Blog post is written in English and is available here<\/a>.<\/p>\n