Tycker du om att ordna seminarier, skriva informationstexter, layouta och publicera information online? Om du dessutom är intresserad av frågor om fred, säkerhet, minoriteter och självstyrelse har vi kanske praktikplatsen för dig!

Deadline för ansökan är 9 januari.

Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering grundades 1998 och firar därmed 20-årsjubileum i år. Gruppen bildades efter att Åland länge efterfrågat en sådan grupp och utrikesministeriet med utrikesminister Tarja Halonen i spetsen omfattat idén. 

Kontaktgruppens syfte är att ”utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang samt … att också på annat sätt öka informationen om samt kontakterna till Åland”. 

Gruppen firade sitt 20-årsjubileum i Ständerhuset i Helsingfors den 14 december. På jubiléet talade två av gruppens grundare, president Tarja Halonen och tidigare riksdags- och lagtingsledamot Roger Jansson inför en inbjuden publik. Vid jubiléet presenterades också en rapport om kontaktgruppens första 20 år, som Ålands fredsinstitut har skrivit på uppdrag av kontaktgruppen. Rapporten presenterades av utredaren Susann Simolin.

Rapporten, som baseras främst på protokoll och intervjuer, visar att gruppen behållit sina syften och mål från starten, men att agendan har utvidgats och fokus skiftat över åren. När gruppen påbörjade sitt arbete låg fokus på internationella kontakter och på kris- och konflikthantering. På senare år har gruppens funktion som en kontaktyta mellan Åland och utrikesministeriet och ett forum för att diskutera löpande arbete med avtal, blivit allt viktigare.

Rapporten kan laddas ner här.

På grund av säkerhetsbegreppets utvidgning under de senaste decennierna är det inte längre meningsfullt att prata om säkerhet i generella termer. I stället behövs mer specifika tillvägagångssätt. Det senaste numret av JASS är ett mycket bra exempel på detta. Numret innehåller artiklar som sträcker sig från traditionellt formulerade aspekter på säkerhet till identitet, kollektiv säkerhet och ontologisk säkerhet. I flera av artiklarna behandlas säkerhet i relation till demilitarisering, andra artiklar behandlar, explicit eller implicit, säkerhetsfrågor i ett jämförande perspektiv. Åland, med sina internationella demilitariserings- och neutraliseringsregimer, sätts i perspektiv till förhållandena i både Svalbard och Nagorno-Karabach. En annan viktig dimension av säkerhet är möjligheten att knyta den till mänskliga rättigheter eller vice versa – ett tema som utvecklas i en artikel om Nordkorea. Slutligen innehåller JASS en artikel som analyserar utvecklingen av Ålandsöarnas identitet och ontologiska säkerhet.

Innehåll:

Aspects Regarding the Svalbard Demilitarisation in Relation to Norway Joining the Atlantic
Alliance in 1949, and Reflections on the Åland Islands’ Demilitarised and Neutralised status in
the Event of a Finnish NATO accession
Åsa Gustafsson

The French Perspective on the Åland Islands: A Cyclic Interest? Between Geopolitics,
Historiography, and a Case Study
Matthieu Chillaud

The Nexus Between Arms Control and Human Righs in the Case of North Korea
Katja Creutz

The Future of Ålands’ Identity
Pertti Joenniemi

Comparing the Åland Islands Precedent and the Nagorno-Karabakh Conflict
Kamal Makili-Aliyev

What is the Essence of the Institution of Demilitarisation? Reflections upon Completion
of the Research Project “Demilitarisation in an increasingly militarised world – International
perspectives in a multilevel framework: the case of the Åland Islands”
Sia Spiliopoulou Åkermark

Det senaste numret av jass hittar du här: www.jass.ax.

CONTENTS

• New issue of the Journal of Autonomy and Security Studies
• Lunch seminar 11.12.2018: Who will save the Baltic Sea? The role of law in environmental governance. Professor Henrik Ringbom.
• Report describes the first 20 years of the work of the Contact Group between the Foreign Ministry and Åland.
• Seminar and report about trust on the Åland Islands.
• And more

INNEHÅLL

• Nytt nummer av e-tidskriften JASS
• Lunchseminarium 11.12.2018: Vem ska rädda Östersjön? Om juridikens roll i miljöstyrningen. Professor Henrik Ringbom.
• Rapport om kontaktgruppen mellan UM och Åland 20 år.
• Seminarium och rapport om tillit på Åland.
• m.m.

I november började Marielle Fellman som Ålands fredsinstituts nya praktikant. Marielle har en magisterexamen i kulturgeografi från Örebro Universitet.  Hon kommer att arbeta med att sammanställa information och hjälpa till vid fredsinstitutens evenemang och seminarier. Hon kommer också att hjälpa till med förberedelserna till Kastelholmssamtalet.

Tisdagen den 11.12 klockan 11.30-12.30 håller professor Henrik Ringbom ett lunchseminarium med titeln ”Vem ska rädda Östersjön? Om juridikens roll i miljöstyrningen” på hotell Arkipelag i Mariehamn.

Under rubriken ”Tillit på Åland – mörka moln eller fri horisont?” ordnade Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) den 12.11.2018 ett seminarium i Alandica, för att lansera den första åländska tillitsstudien. Ålands fredsinstitut har medverkat till studien som kan laddas ned här.

Presentationerna från tillitsseminariet filmades och kan ses via följande länkar:

Del 1:

• Lantrådet Katrin Sjögren hälsar välkommen
• Forskare Sanna Roos (ÅSUB) och forskningskoordinator Petra Granholm (Ålands fredsinstitut) presenterar resultaten från Tillitsstudien för Åland
• Maria Bäck, pol.dr och forskare vid Samforsk, Åbo Akademi, diskuterar resultaten för Åland i förhållande till forskning om social tillit

Del 2:

• Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället
• Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande för den svenska Tillitsdelegationen, talar om tillitsbaserat ledarskap

Ålands fredsinstitut har bidragit till Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB):s arbete med en åländsk tillitsstudie, som lanseras med ett seminarium den 12.11 på Alandica.

Resultaten för den första tillitsstudien på Åland presenteras och några av de mest framstående forskarna och experterna inom tillitsområdet i Sverige, Lars Trädgårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap samt Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande för den svenska Tillitsdelegationen, ger oss värdefulla insikter om tillitens roll i samhället och om hur vi kan stärka och dra nytta av tillit som en resurs för Åland. Maria Bäck, pol.dr och forskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi bidrar med sin sakkunskap om tillit och socialt kapital.

Se hela programmet här.

Anmäl dig till seminariet här.

Omkring 50 personer deltog i symposiet "Collective Security, a Rules-Based International Order and the Åland Islands" samt seminariet "Demilitarisering och tillit - fallen Åland och Svalbard" som hölls i Mariehamn 4-5 oktober 2018.

Här kan du lyssna på en intervju 'Svalbard okänd kusin mellan Norge och nordpolen' med fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark och Geir Ulfstein, professor i folkrätt vid universitetet i Oslo.

Klicka på 'Läs mer' nedan för att se ett bildspel med bilder av Kim Lindström och en kort sammanfattning på engelska. Sammanfattningen är skriven av Hasan Akintug, forskningspraktikant på Ålands fredsinstitut.

Nobels fredspris för 2018 tilldelas Denis Mukwege och Nadia Murad för deras kamp mot sexualiserat våld som vapen i krig och väpnade konflikter.
Läkaren Denis Mukwege har gjort stora insatser för att hjälpa offer för sexualiserat våld i den demokratiska republiken Kongo. Nadia Murad, som tillhör Yazidier-minoriteten i norra Irak, blev själv offer för krigsförbrytelser, då hon tillfångatogs av IS. Efter att hon lyckades fly har hon öppet berättat om övergreppen hon utsattes för i fångenskap.

Kommentar från fredsinstitutets direktör docent Sia Spiliopoulou Åkermark:

"Årets fredspris tar ställning mot brott mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt, och även mot sexualiserat våld som vapen i väpnade konflikter. Det belyser också att minoriteter ofta är extra utsatta i konfliktsituationer."