I rapporten “The Åland Example in Use 1990-2019: Where, When, How, Why and by Whom?” kartlägger Susann Simolin, informationsansvarig och forskare vid Ålands fredsinstitut samt doktorand i statsvetenskap, 25 konflikter där Ålandsexemplet har använts och analyserar åtta av dem mer djupgående. I rapporten diskuterar hon frågorna var, när, hur, varför och av vem Ålandsexemplet har använts i konfliktlösningsinsatser runt om i världen och vad det är som varit av intresse.

Rapporten kan laddas ner i pdf här.

Ålands fredsinstitut söker en kommunikatör/informatör för visstidsanställning under hela 2021, med goda möjligheter till förlängning. Arbetstiden är minst 80% eller enligt överenskommelse. Sista ansökningsdatum är den 31 augusti 2020.

Den 11 juni tillsatte Sveriges regering sju ledamöter i en sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark är en av dem.

Enligt ett pressmeddelande från regeringen är kommissionens uppdrag att: "utreda den assimileringspolitik som bedrevs av svenska staten under 1800- och 1900-talen, och som ska verka för att minoritetens historiska erfarenheter synliggörs. Kommitténs arbete ska bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse, främja försoning och motverka att något liknande händer i framtiden."

Regeringens pressmeddelande hittar du här.

”Under den akuta fasen av coronapandemin har vi sett världen över hur makten har centraliserats. Det har skett genom en betoning av regeringars makt och statens ansvar. Makthavarna har använt sig av krigsmetaforer för att ingjuta enighet och kräva lojalitet när de vidtar skyddsåtgärder och inför undantagstillstånd.” Så skriver fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark i dagens debatt i Tidningen Åland, idag 29.5. Det inskickade manuset kan också laddas ner i pdf här. Direktören fick inspiration till artikeln när hon den 27.5 deltog i ett webinarium om minoriteter, territorium och mellanstatliga relationer, arrangerat av institutionen för minoritetsrättigheter vid Eurac Research i Sydtyrolen. De andra talarna var Francesco Palermo och Sergiu Constantin från Eurac Research. Diskussionen spelades in och kan ses här.
Webinariet ingår i en serie på fem delar där namnkunniga experter diskuterar hur minoriteter påverkas av coronakrisen. Mer information om webinarserien och alla inspelningar finns på Euracs hemsida, här.

Digitalt lunchseminarium: Åland som exempel i internationell konfliktlösning – var, när, hur, vem, varför?

Föreläsare: Susann Simolin

Onsdagen den 10.6.2020 klockan 11.30-12.30

Seminariet hålls som zoom-möte på länken: https://us02web.zoom.us/j/85070629537 (Max 100 personer kan delta i mötet. Webinariet läggs ut så att det kan ses i efterhand.)

Det är väl känt att det så kallade ”Ålandsexemplet” har fungerat som inspirationskälla och verktyg i konfliktlösningsprocesser i olika delar av världen, och tidigare forskning har dokumenterat exempel på hur det använts till exempel i Nagorno-Karabakh, Abkhazien, Sydossetien och Östtimor. Det har dock tidigare saknats en mer systematisk genomgång av var, när, hur och av vem Ålandsexemplet använts. Vem är det som fört fram Åland som exemplet i de olika fallen, när har det skett och i vilken typ av processer? Vad är det egentligen som ansetts vara intressant med Åland och finns det fortfarande ett intresse för Åland i konfliktslösningssammanhang?
Seminariet baseras på resultat från ett forskningsprojekt finansierat av Ålands kulturstiftelse och Ålands lagtings jubileumsfond, där Susann Simolin kartlagt 25 fall där Ålandsexemplet använts, och i åtta av fallen analyserat aktörer och processer närmare. Resultaten ska publiceras i en rapport på engelska i slutet av juni 2020.

Susann Simolin är informationsansvarig (sedan 2008) och forskare (sedan 2017) vid Ålands fredsinstitut. Hon är också doktorand i statsvetenskap vid Åbo Akademi Vasa och har tidigare varit journalist vid bland annat Göteborgs-Posten. Hennes tema som doktorand är hur konkreta exempel på territoriell autonomi används inom internationell konfliktlösning, och särskilt hur de uppfattas av aktörer i konfliktområden.

Seminariet hålls som zoom-möte på länken: https://us02web.zoom.us/j/85070629537

Efter en presentation på 30 minuter är publiken välkommen att ställa frågor.

Ålands fredsinstitut, som har rådgivande status inom ECOSOC, har lämnat in ett skriftligt uttalande inför ECOSOC:s högnivå-klimatförhandlingsmöte som äger rum i juli 2020. Uttalandet lyfter fram att regionala skillnader och lokal kunskap är viktiga redskap för att lösa globala problem i en lokal kontext. Uttalandet (på engelska) kan laddas ner här.

En tydlig lärdom från coronakrisen är den om "vikten av samarbeten och kunskapsutbyten under ”goda tider” som möjliggör snabb och effektiv krishantering när problemen tornar upp sig. Samarbetet och kontakten har inte uppstått genom krisen. De fanns där redan tidigare på ett lågmält sätt."
Det skriver Nätverket för en hållbar kunskapsutveckling på Åland (KUT-nätverket) i en debattartikel som publicerades i tidningen Åland 13.5.

Wille Valve valdes på årssammanträdet den 21 april 2020 in i styrelsen för Ålands fredsinstitut.

Valve har tidigare arbetat på Ålands fredsinstitut med medlings- och forskningsfrågor men är känd för de flesta på Åland genom sin politiska karriär som lagtingsledamot och minister.

Valve är ledamot i Ålands lagting och ordförande för Ålands delegation vid det parlamentariska Östersjösamarbetet BSPC. Han har tidigare haft ministerposter i Ålands landskapsregering och varit specialmedarbetare vid Europaparlamentet med ansvar för Ålandsfrågor i europaparlamentariker Carl Haglunds stab. År 2009 arbetade han som medlingsansvarig på Ålands medlingsbyrå och deltidsforskare på Ålands fredsinstitut.

Wille Valve blir den nionde styrelseledamoten i stiftelsens styrelse som sedan tidigare består av Roger Nordlund (ordf.), Katarina Fellman (vice ordf.) ledamöterna Nina Fellman, Marcus Koskinen-Hagman, Anders Lidén, Göran Lindholm, Lia Markelin och Hanna Ojanen.

Hälften av deltagarna var på plats på kontoret och den andra hälften deltog digitalt i fredsinstitutets årssammanträde 2020.