Tisdagen den 12.3.2019 arrangerar Ålands fredsinstitut ett lunchseminarium där Marie Allansson talar under rubriken "Blir världen fredligare eller mer våldsam?". Seminariet hålls klockan 11.30-12.30 i hotell Arkipelags restaurang.

Väpnande konflikter i olika delar av världen syns ofta i media, inte minst krigen i Afghanistan, Syrien och Jemen. Det är lätt att få bilden av att det bara blir värre och värre. Stämmer detta? Hur såg 2018 ut och vilka konflikttrender kan vi se över tid? Finns det ljusglimtar?

Talare är Marie Allansson, informatör vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Marie Allansson arbetar bland annat inom Uppsala konfliktdataprogram (Uppsala Conflict Data Program, UCDP), framförallt med fokus på Irak och Jemen.

UCDP är ett världsledande datainsamlingsprogram med fokus på både organiserat våld och arbete för fred. UCDP publicerar årligen en sammanställning i Journal of Peace Research och tillhandahåller även en öppen databas (ucdp.uu.se) med uppdaterad information om världens väpnande konflikter och organiserat våld.

Lunch kan köpas i restaurangen och tas med in till seminariet som hålls i den avskilda södra delen i restaurangen. Seminariet börjar klockan 11.30 och pågår en timme.

Vi är tacksamma för anmälan i vårt event på fredsinstitutets facebooksida eller till Susann Simolin (susann(at)peace.ax), men det går också bra att droppa in.

När Ålands fredsinstitut för femte gången arrangerar Kastelholmssamtal om fred är temat "Demokrati, deltagande och det civila samhällets roll". Kastelholmssamtalen är återkommande samtal om fred, under beskydd av Finlands tidigare president Tarja Halonen. Samtalen hålls alltid i anslutning till Ålands demilitariseringsdag, som är den 30 mars. Samtalen 2019 hålls torsdagen den 28 mars. Moderator för samtalet är fredsinstitutets direktör, docent Sia Spiliopoulou Åkermark.

Paneldeltagarna 2019: Maud Olofsson (foto Patrick Trägårdh), Pär Stenbäck (foto Kevin Abosch), Li Bennich-Björkman och Göran Djupsund

Onsdagen den 23.1.2019 arrangerar Ålands fredsinstitut ett lunchseminarium där professor Jan Sundberg talar under rubriken "Det åländska självstyrets kvaliteter". Seminariet hålls klockan 11.30-12.30 i hotell Arkipelags restaurang.

Landskapet Åland, med sina knappt 30.000 invånare, har behörighet att stifta lagar och sköta sin egen förvaltning på ett stort antal områden. Det finns en del äldre studier om hur mikrostater styrs och administreras med begränsade resurser, men forskning saknas om hur självstyrda regioner med rätt att lagstifta klarar av den uppgiften.

I fallet Åland förhåller sig kärnstaten, det vill säga Finland, ofta övermodigt till hur lilla Åland sköter sin del av lagstiftningsbehörigheten. Frågan är om Åland är sämre än riket i att lagstifta och administrera eller om Åland har utvecklat kunnande och rutiner som riket kunde ta lärdom av? Har Åland tillräcklig beredskap att axla ett större politiskt och administrativt ansvar som landskapet yrkar i anknytning till reformeringen av självstyrelselagen?    

Jan Sundberg är professor emeritus i statslära. Han har varit verksam bland annat vid Helsingfors universitet och vid universitetet i Bergen. Sundbergs forskning har främst handlat om partier och partiväsendet. På seminariet presenterar han pågående forskning om det åländska självstyrets kvaliteter.

Lunch kan köpas i restaurangen och tas med in till seminariet som hålls i den avskilda södra delen i restaurangen. Seminariet börjar klockan 11.30 och pågår en timme. Vi är tacksamma för anmälan i vårt event på fredsinstitutets facebooksida eller till Susann Simolin (susann(at)peace.ax), men det går också bra att droppa in.

Tycker du om att ordna seminarier, skriva informationstexter, layouta och publicera information online? Om du dessutom är intresserad av frågor om fred, säkerhet, minoriteter och självstyrelse har vi kanske praktikplatsen för dig!

Deadline för ansökan är 9 januari.

Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering grundades 1998 och firar därmed 20-årsjubileum i år. Gruppen bildades efter att Åland länge efterfrågat en sådan grupp och utrikesministeriet med utrikesminister Tarja Halonen i spetsen omfattat idén. 

Kontaktgruppens syfte är att ”utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang samt … att också på annat sätt öka informationen om samt kontakterna till Åland”. 

Gruppen firade sitt 20-årsjubileum i Ständerhuset i Helsingfors den 14 december. På jubiléet talade två av gruppens grundare, president Tarja Halonen och tidigare riksdags- och lagtingsledamot Roger Jansson inför en inbjuden publik. Vid jubiléet presenterades också en rapport om kontaktgruppens första 20 år, som Ålands fredsinstitut har skrivit på uppdrag av kontaktgruppen. Rapporten presenterades av utredaren Susann Simolin.

Rapporten, som baseras främst på protokoll och intervjuer, visar att gruppen behållit sina syften och mål från starten, men att agendan har utvidgats och fokus skiftat över åren. När gruppen påbörjade sitt arbete låg fokus på internationella kontakter och på kris- och konflikthantering. På senare år har gruppens funktion som en kontaktyta mellan Åland och utrikesministeriet och ett forum för att diskutera löpande arbete med avtal, blivit allt viktigare.

Rapporten kan laddas ner här.

På grund av säkerhetsbegreppets utvidgning under de senaste decennierna är det inte längre meningsfullt att prata om säkerhet i generella termer. I stället behövs mer specifika tillvägagångssätt. Det senaste numret av JASS är ett mycket bra exempel på detta. Numret innehåller artiklar som sträcker sig från traditionellt formulerade aspekter på säkerhet till identitet, kollektiv säkerhet och ontologisk säkerhet. I flera av artiklarna behandlas säkerhet i relation till demilitarisering, andra artiklar behandlar, explicit eller implicit, säkerhetsfrågor i ett jämförande perspektiv. Åland, med sina internationella demilitariserings- och neutraliseringsregimer, sätts i perspektiv till förhållandena i både Svalbard och Nagorno-Karabach. En annan viktig dimension av säkerhet är möjligheten att knyta den till mänskliga rättigheter eller vice versa – ett tema som utvecklas i en artikel om Nordkorea. Slutligen innehåller JASS en artikel som analyserar utvecklingen av Ålandsöarnas identitet och ontologiska säkerhet.

Innehåll:

Aspects Regarding the Svalbard Demilitarisation in Relation to Norway Joining the Atlantic
Alliance in 1949, and Reflections on the Åland Islands’ Demilitarised and Neutralised status in
the Event of a Finnish NATO accession
Åsa Gustafsson

The French Perspective on the Åland Islands: A Cyclic Interest? Between Geopolitics,
Historiography, and a Case Study
Matthieu Chillaud

The Nexus Between Arms Control and Human Righs in the Case of North Korea
Katja Creutz

The Future of Ålands’ Identity
Pertti Joenniemi

Comparing the Åland Islands Precedent and the Nagorno-Karabakh Conflict
Kamal Makili-Aliyev

What is the Essence of the Institution of Demilitarisation? Reflections upon Completion
of the Research Project “Demilitarisation in an increasingly militarised world – International
perspectives in a multilevel framework: the case of the Åland Islands”
Sia Spiliopoulou Åkermark

Det senaste numret av jass hittar du här: www.jass.ax.

CONTENTS

• New issue of the Journal of Autonomy and Security Studies
• Lunch seminar 11.12.2018: Who will save the Baltic Sea? The role of law in environmental governance. Professor Henrik Ringbom.
• Report describes the first 20 years of the work of the Contact Group between the Foreign Ministry and Åland.
• Seminar and report about trust on the Åland Islands.
• And more

INNEHÅLL

• Nytt nummer av e-tidskriften JASS
• Lunchseminarium 11.12.2018: Vem ska rädda Östersjön? Om juridikens roll i miljöstyrningen. Professor Henrik Ringbom.
• Rapport om kontaktgruppen mellan UM och Åland 20 år.
• Seminarium och rapport om tillit på Åland.
• m.m.

I november började Marielle Fellman som Ålands fredsinstituts nya praktikant. Marielle har en magisterexamen i kulturgeografi från Örebro Universitet.  Hon kommer att arbeta med att sammanställa information och hjälpa till vid fredsinstitutens evenemang och seminarier. Hon kommer också att hjälpa till med förberedelserna till Kastelholmssamtalet.

Tisdagen den 11.12 klockan 11.30-12.30 håller professor Henrik Ringbom ett lunchseminarium med titeln ”Vem ska rädda Östersjön? Om juridikens roll i miljöstyrningen” på hotell Arkipelag i Mariehamn.

Under rubriken ”Tillit på Åland – mörka moln eller fri horisont?” ordnade Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) den 12.11.2018 ett seminarium i Alandica, för att lansera den första åländska tillitsstudien. Ålands fredsinstitut har medverkat till studien som kan laddas ned här.

Presentationerna från tillitsseminariet filmades och kan ses via följande länkar:

Del 1:

• Lantrådet Katrin Sjögren hälsar välkommen
• Forskare Sanna Roos (ÅSUB) och forskningskoordinator Petra Granholm (Ålands fredsinstitut) presenterar resultaten från Tillitsstudien för Åland
• Maria Bäck, pol.dr och forskare vid Samforsk, Åbo Akademi, diskuterar resultaten för Åland i förhållande till forskning om social tillit

Del 2:

• Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället
• Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande för den svenska Tillitsdelegationen, talar om tillitsbaserat ledarskap