Lunchseminarium: Lider EU av ett demokratiskt underskott?

Talare: Allan Rosas

Tisdagen den 12.11.2019 klockan 11.30-12.30 i hotell Arkipelags restaurang

Diskussionen om EU:s så kallade demokratiska underskott har varit långvarig och fört med sig olika typer av förändringar inom unionen. Hur ska denna diskussion och kritik förstås? Vilka konsekvenser har den haft för det europeiska samarbetet?

Allan Rosas, med sin långa erfarenhet av rättsliga frågor i Finland och EU, diskuterar kritiken om det demokratiska underskottet och EU:s beslut och förmåga att möta den.

Allan Rosas är avgående domare vid EU-domstolen (2002-2019) och var innan dess rådgivare och vice generaldirektör vid EU-kommissionens rättstjänst (1995-2001). Före dessa europeiska uppdrag var han innehavare av den Armfeltska professuren i statsrätt och folkrätt med mera. Europeiska kommissionen har nyligen utnämnt Allan Rosas till en av tre ledamöter i den kommitté som ger EU-kommissionen råd i etiska frågor.

Lunch kan köpas i restaurangen och tas med in till seminariet som hålls i den avskilda södra delen i restaurangen. Seminariet börjar klockan 11:30 och pågår en timme.

Vi är tacksamma för anmälan i vårt evenemang på Facebook eller till Susann Simolin (susann(at)peace.ax), men det går också bra att droppa in.

Kontakt: Susann Simolin, informationsansvarig

Telefon: 018-15570, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

På FN-dagen, den 24 oktober 2019 höll fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt och direktör för Ålands fredsinstitut ett lunchseminarium i Mariehamn med rubriken "Hybridhot – hur påverkar de Ålands demilitarisering och neutralisering?"

Då lyfte hon bland annat fram att Ålands demilitarisering och neutralisering kan fungera som ett fredsfrämjande exempel också virtuellt.

"Internet och kommunikationsteknologin är för de flesta av oss en sfär för kontakt, kunskap, handel och yttrandefrihet. De är, tyvärr, också ett fält där supermakterna nu konfronteras och där det pågår en militarisering. Civila och militära verktyg, aktörer och mål sammanblandas ofta i den processen. Vi har nu behov av nya normer som reglerar cybersfären, främjar tillit och förtroendeskapande och som säkrar att civila mål hålls utanför konfrontationerna. FN-stadgans regler gäller även virtuellt men, jag menar att en cyberdemilitarisering och cyberneutralisering kan föras fram som en god möjlighet för att freda civila cyberrum."

Presentationen kan laddas ner i pdf här.

Lunchseminarium: Hybridhot – hur påverkar de Ålands demilitarisering och neutralisering?
Talare: Sia Spiliopoulou Åkermark
FN-dagen, torsdagen den 24.10.2019 kl. 11.30-12.30 i hotell Arkipelags restaurang

Hybridhot har definierats som en blandning av konventionella och okonventionella metoder (dvs. diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska) som kan användas av statliga eller icke-statliga aktörer för att uppnå specifika mål – ofta i en gråzon mellan krig och fred. Hybridhot är också en trendig term som förekommer ofta i utredningar, hos nya institutioner och i olika uttalanden. Utgör dessa hybridhot ett hot mot Ålands demilitarisering och neutralisering? Utifrån resultaten från mångårig forskning om folkrätt och demilitarisering, diskuterar Sia Spiliopoulou Åkermark hur man kan resonera om och förhålla sig till hybridhoten också på Åland.

Sia Spiliopoulou Åkermark är docent i folkrätt och direktör för Ålands fredsinstitut. Under åren 2015-2018 ledde hon ett forskningsprojektet som resulterade i en rad internationella artiklar och boken ”Demilitarisation and International Law in Context – The Åland Islands” (Routledge förlag, 2018).

Lunch kan köpas i restaurangen och tas med in till seminariet som hålls i den avskilda södra delen i restaurangen. Seminariet börjar klockan 11.30 och pågår en timme.

Vi är tacksamma för anmälan i vårt evenemang på Facebook eller till Susann Simolin (susann(at)peace.ax), men det går också bra att droppa in.

Kontakt: Susann Simolin, informationsansvarig

Telefon: 018-15570, susann(at)peace.ax

Nobels fredspris för 2019 tilldelas Etiopiens statsminister Abiy Ahmed Ali for hans insats för fred och mellanstatligt samarbete, i synnerhet för hans initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea.

Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark kommenterar:

”Nobelpriset ges till en statsledare och individ men samtidigt till ett helt paket av idéer, institutioner och begrepp. Man lyfter fram internationella avtal, medling och förlikning, liksom vikten av stabila konstitutioner. Abiy är premiärminister för en stor, federal stat och en ung demokrati med många skilda behov och förväntningar i olika regioner och hos olika grupper. Nobelpriset visar oss att fredsavtal är möjliga och att konflikter kan lösas. Abiy är också en militär som väljer en starkt fredlig diplomatisk väg. Nobelpriset tilldelas en region, Östra Afrika, där utvecklingen är positiv och hoppingivande. Kvinnors deltagande i det offentliga rummet, liksom en stark demokratiseringsagenda är saker som Abiy Ahmed har stått för.”  

Ålands fredsinstitut erbjuder möjlighet till en dynamisk och flexibel praktik under våren 2020 för en eller två praktikanter.

Vi söker dig som har ett intresse för frågor om fred, säkerhet, minoriteter och självstyrelse. Arbetsuppgifterna kommer bland annat att innebära deltagande i seminariearrangemang, informationsspridning och utveckling av vår hemsida. Vid rekrytering i år uppskattar vi också särskilt färdigheter i bl.a. grafisk design, forskning, konflikthantering och evenemangsorganisation.

Lunchseminarium: Små ekonomier och globala trender - hur kan Åland möta framtiden?
Föreläsare: Edvard Johansson
Onsdagen den 9.10.2019 klockan 11.30-12.30 i hotell Arkipelags restaurang

Här kan du ladda ner Edvard Johanssons presentation från seminariet (pdf).

I en tid då städerna växer och den digitala utvecklingen går framåt med stormsteg får små samhällen problem. I Sverige och Finland är det cirka fem regioner per land, enkelt sagt de fem största universitetsstäderna med omnejd, som klarar sig medan resten går bakåt ekonomiskt och demografiskt. En viktig orsak till den ökande regionala ojämlikheten i Norden och i Europa är den pågående hjärnflykten, då välutbildade personer stannar i eller flyttar till storstäderna i högre utsträckning än personer med lägre utbildning. Detta driver på den ojämna regionala utvecklingen. Åland har hittills varit ett lysande undantag men frågan är om utvecklingen på sikt är hållbar? I ljuset av utvecklingen och ur ett ekonomiskt perspektiv, hur ter sig det åländska näringslivets karaktäristika och den åländska autonomilagstiftningen?

Edvard Johansson är ekonomie doktor från Svenska handelshögskolan och numera biträdande professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Han är före detta rektor för Högskolan på Åland. Föredraget baseras på nationalekonomisk forskning om bland annat globalisering och digitalisering samt ännu opublicerade resultat om det åländska näringslivet i förhållande till det finländska.

Lunch kan köpas i restaurangen och tas med in till seminariet som hålls i den avskilda södra delen i restaurangen. Seminariet börjar klockan 11.30 och pågår en timme.

Vi är tacksamma för anmälan i vårt evenemang på Facebook eller till Susann Simolin (susann(at)peace.ax), men det går också bra att droppa in.

Link to / Länk till Nyhetsbrev / Newsletter 3/2019

Ladda ner Nyhetsbrev / Download Newsletter as pdf

CONTENTS

• Upcoming lunch seminar 9.10.2019: Edvard Johansson: Small economies and global trends - how can Åland meet the future?
• Call for Interns at the Åland Islands Peace Institute in the spring of 2020
• Many visits during autumn, including officials from Sweden and EU-ambassadors
• Conference participation; political participation, sovereignty and borders discussed in Hungary, Greece and Gibraltar respectively
• New interns at the Institute
  and more

INNEHÅLL

• Kommande lunchseminarium 9.10.2019: Edvard Johansson: Små ekonomier och globala trender - hur kan Åland möta framtiden?
• Praktik vid Ålands fredsinstitut våren 2020
• Många besök under hösten, inklusive riksdagsledamöter från Sverige och EU-ambassadörer.
• Konferensdeltagande; politiskt deltagande, suveränitet och gränser diskuterades vardera i Ungern, Grekland och Gibraltar.
  m.m.

Institutets direktör deltog i möte om politiskt deltagande och medborgarmobilisering med forskarnätverket RECAST

Forskarnätverket RECAST (Reappraising Intellectual Debates on Civic Rights and Democracy in Europe) hade möte och seminarium vid Central European University i Budapest den 19-20 september 2019. Seminariet diskuterade nya sätt för politiskt deltagande och medborgarmobilisering. I november 2019 ordnas nätverkets forskarskola i samarbete med Norges institut i Aten. För närmare information om forskarskolan se här. Forskarnätverket finansieras genom EUs s.k. COST-program (Cooperation in Science and Technology) och i nätverket ingår forskare från 30 europeiska länder. Fredsinstitutets direktör, Sia Spiliopoulou Åkermark, fungerar som nätverkets vice ordförande.

September månad bjöd på många intressanta möten och diskussionstillfällen för fredsinstitutet.

3.9.2019
Fredsinstitutets informationsansvariga, Susann Simolin, höll en presentation för anställda vid Statskontoret, myndigheten för effektiv statsförvaltning i Sverige.

4.9.2019
Dan Ferna, Cityledare vid Ålands näringsliv och Siavosh Derakhti, social entreprenör och föreläsare som fått många utmärkelser för sitt arbete mot hat och konflikter och för tolerans, på besök.

5.9.2019
Fredsinstitutets forskningskoordinator Petra Granholm höll en presentation om Ålandsexemplet för en grupp från Turku United Nations Association (TYKy) som är en icke-vinstdrivande, nationell och politiskt obunden ungdomsorganisation.

5.9.2019
Besök av ledamöter i Sveriges riksdags konstitutionsutskott, direktör Sia Spiliopoulou Åkermark tog emot.

Calle Koskela är forskningspraktikant vid Ålands fredsinstitut hösten 2019. Vasabördige Calle studerar politisk historia vid Helsingfors universitet, och har som mål att under år 2020 skriva klart sitt pro gradu-arbete. På fredsinstitutet kommer Calle bland annat assistera med höstens ansökningsprocesser och publikationer.