Artikeln strävar efter att utforska vissa aspekter beträffande Svalbards demilitarisering i förhållande till att Norges anslutning till nordatlantiska fördragsorganisationen, något som kan vara av intresse i förhållande till Ålandsöarnas status som demilitariserad och neutraliserad zon i en situation där Finland skulle besluta att gå med i NATO. Svalbard och Ålands rättsliga regimer är dock båda sui generis-regimer, åtskiljda på ett antal grundläggande sätt – både historiskt och ifråga om konstruktion och karaktär. En närmare titt på Svalbards rättsliga regim kring den tid då Norge gick med i NATO år 1949 visar att regimen var under hot hotad perioden 1944–1947, något som sedan ändå följdes av en bekräftelse av säkerhetsbestämmelserna i Svalbardfördraget. Förmodligen är Ålands nuvarande lagstiftning mer robust. Inget tyder på att tillämpningen av NATOs artiklar. 4 och 5 har haft någon koppling till Svalbard. Tolkningen av fördragsbestämmelserna är förmodligen friare i Svalbard-fallet än i det åländska. Någon form av reservation för Svalbards status vid tidpunkten för Norges anslutning till fördragsorganisationen övervägdes inte. I artikeln diskuteras huruvida ett erkännande av Åland skulle vara genomförbart i händelse av ett finskt NATO-medlemskap, och finner att ett antal frågor kvarstår obesvarade.