Rapporten är en del i utredningen om EU-medlemskapets betydelse för Åland. 25 år av EU-erfarenheter har analyserats av Ålands fredsinstitut i samarbete med Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) på uppdrag av Ålands landskapsregering.
Lagstiftningen och lagberedningen är endast en liten del av Ålands totala relation till EU. Lagberedningen är den första fasen i lagstiftningsprocessen och är härmed en betydelsefull del av självstyrelsens livskraft och möjlighet att utvecklas. Åland har lyckats relativt väl i EU-anpassningen, men vissa återkommande problem består. Ett exempel är frågan om ansvariga myndigheter som ska utses under EU-rätten. Medlemskapet i EU har inneburit både begränsning och utvidgning av behörigheter. Lagstiftningstakten inom EU har avtagit under senare år. Lagberedningen arbetar inte enbart med lagförslag utan även med förordningar som utfärdas av landskapsregeringen. Användningen av förordningar har ökat under den undersökta perioden, men det är oklart om detta kan kopplas till EU, till självstyrelselagen som trädde i kraft 1993, eller även till andra faktorer. Lagstiftningsprogrammen är interna arbetshandlingar inom Ålands landskapsregering. En bredare rättspolitisk diskussion saknas. Intresset för utveckling av lagberedningen och lagstiftningsarbetet är stort också i riket, i Sverige, i EU och även i det nordiska samarbetet. Här finns möjligheter för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyten och samarbeten också i framtagning av ny lagstiftning där EU-saker berörs. EU:s framtidskonferens är en möjlig plattform för sådana samarbeten.