Kategori: Podcast

Det tredje avsnittet i vår podcastserie ”Inför Kastelholmsamtalen 2022” hålls på engelska. Vår informatör Liz Lindvall pratar denna gång med Ronja Karkinen från SaferGlobe, en oberoende finsk tankesmedja som producerar information och tar fram verktyg för att främja varaktighet säkerhet och fred. Hur ser vapenhandeln ut i världen? Vad är Finlands roll? Sveriges? Och vilka är problemen med den nordiska synen på våldsanvändning och vapen? Du hittar podden ”där poddar finns”: Apple podcasts Spotify Podbean

Nu är det dags för nummer två i vår podcastserie inför årets Kastelholmssamtal 2022, där olika gäster samtalar med vår informatör Liz Lindvall. och ger sitt perspektiv på 2022 års tema: ”Genombrott eller sammanbrott? Om förtroendeskapande och nedrustning idag”. Denna gång har vi pratat med Vendela Englund Burnett – läkare och specialist i allmänmedicin och styrelseordförande för Svenska Läkare mot Kärnvapen. Och temat är just kärnvapen. Hur ser situationen egentligen ut idag? Hur kommer det sig att läkare engagerar sig i dessa frågor? Varför har varken Finland eller Sverige förbundit sig att följa FN:s avtal om att förbjuda kärnvapen? Du hittar podden ”där poddar finns”: Apple podcasts Spotify Podbean

Vi laddar även i år upp inför årets Kastelholmssamtal 2022 med en podcastserie, där olika inbjudna gäster samtalar med vår informatör Liz Lindvall och ger sitt perspektiv på 2022 års tema: ”Genombrott eller sammanbrott? Om förtroendeskapande och nedrustning idag”. Först ut är Benjamin Ulbricht –  präst, musiker och styrelseordförande vid Gotlands fredscenter. Temat är icke-våldsbaserad kommunikation och hur vi kan bygga upp förtroendet mellan människor och nationer. Han delar även med sig av konkreta tips på hur vi kan bli bättre på att hantera konflikter i vardagen.   Du hittar podden ”där poddar finns”: Apple podcasts Spotify Podbean

Ett starkt engagemang i fredsrörelsen ledde honom till forskarvärlden och Uppsala universitet. Idag menar Isak Svensson, professor i freds-och konfliktforskning att konflikterna i världen håller på att förändras och att vi därmed även behöver ändra sättet att medla på.   I avsnitt tre i vår podcastserie inför årets Kastelholmssamtal, hör du Isak Svensson i ett samtal med Kjell-Åke Nordqvist.  Som ung var han starkt engagerad i fredsrörelsen. Sedan hittade han fredsforskningen.   – Jag blev direkt förtjust i det akademiska sättet att ställa öppna frågor utan att veta svaret på förhand och sedan med de bästa metoderna ta reda på hur saker och ting förhåller sig på ett grundligt plan.  Numera har han titeln ”professor i freds-och konfliktforskning” vid Uppsala universitet, vilket i praktiken innebär att han jobbar som forskare och lärare på universitetet. Ett uppdrag som under pandemins tid helt och hållet sköts på distans från hans hemmakontor i Stockholm.   – Jag forskar bland annat om konfliktlösning, internationell medling, nordisk medlingstradition och olika nya typer av konflikter i världen med radikala aktörer. Medling kan ju vara svårt i den typen av konflikter.   Respekt för kvinnliga och mänskliga rättigheter   Han säger att det länge funnits en allmän inställning eller snarare uppfattning om att det inte går att medla med jihadister. Men svårigheterna ligger snarare i de globala nätverken som

Hon är sedan många år tillbaka informationsansvarig på Ålands fredsinstitut och har en bakgrund som journalist på bland annat Göteborgs-Posten. I år är hon tjänstledig för sina doktorandstudier i statsvetenskap vid Åbo akademi.   Vi bad Susann Simolin avslöja lite grann vad poddsamtalet handlar om och varifrån hennes intresse för fredsfrågor kommer.   När hon i efterhand tittar tillbaka på det hon hittills gjort i sitt yrkesliv och även vad som alltid intresserat henne, hittar hon en röd tråd och det är tron på rättvisa. – Den värderingen har alltid funnits där och också en önskan om att om möjligt minska onödigt lidande. Det är helt klart en värdering som jag har fått med mig hemifrån. Dessutom måste det väl finnas en gnutta empati i mig. Hennes röst är allvarlig, men en skämtsam ton ligger och lurar i bakgrunden. Ljus på orättvisorna  Varför hon till en början valde journalistyrket handlar om hennes intresse för att skriva, formulera sig och uttrycka sig i ord. – Men det bottnar nog också i ett engagemang för rättvisa. På Göteborgs-Posten jobbade jag som ungdomsredaktör och jag kan i efterhand se att det var ett sätt att lyfta fram en grupp som vanligtvis inte blir så mycket hörd. Jag förändrar inte världen, men jag försöker röra mig i en riktning som inte känns fel. Tog

“En verklig positiv upplevelse”, säger Johan Pawli igen. Polismästaren på Åland säger det ofta. Ordet positivt. Kanske beror det på att han gillar det ordet, men mest är det nog för att han känner så. Det finns många positiva upplevelser att hämta – också från de tyngre sidorna av livet.   Vad det är som fått mig så intresserad av omvärlden. Johan Pawli klurar på svaret. – En övertygelse hemifrån att det går att påverka, säger han först och tillägger: – Och farmor och farfar. Den äldre generationens berättelser om allt som de varit med om. Hemma och vid fronten. – Redan när jag var elva år gammal ville jag, till mina föräldrars fasa, ut och upptäcka världen. Jag ansökte till den ideella organisationen CISV internationella läger för barn och ungdomar och blev uttagen från Finland som en av fyra barn. Mitt land blev Turkiet. Det blev en överväldigande positiv upplevelse, säger han. Han kunde inte engelska, men han och de andra barnen gjorde sig förstådda på något vis. Visst blev det en hel del kulturkrockar och barnen från de hårt styrda regimerna var lite försiktigare med att släppa på sitt, men till slut var de som en enda stor familj. Valde polisen framför militären  Flera år senare stod det för Pawli mellan att