EU-debatterna i det åländska lagtinget under hösten 1994 var komplexa. Hasan Akintug, doktorand vid Helsingfors Universitet, påvisar detta tydligt i sin rapport ”The EU referendums on Åland: An overview of the EU debates in the Åland Parliament during autumn 1994″.
Hittills har det inte skrivits så mycket om de två folkromröstningarna som hölls på Åland år 1994 inför inträdet i den Europeiska Unionen, men i en ny rapport från Ålands fredsinstitut av Hasan Akintug analyseras debatten som pågick under hösten 1994 i Ålands lagting.
Eftersom EU-frågan var så komplex var det svårt att få fram ett tydligt ja-och nejläger.
– Istället handlade debatten främst om de ekonomiska konsekvenserna och följderna av EU-omröstningarna i Finland och Sverige och vad det skulle komma att betyda för Åland, säger Akintug.
Ingen plan för ett nej
”EU slog sig in som en kil och splittrade den åländska partipolitiken på den här tiden. Det är intressant att alla partier som slutligen röstade för ett EU-medlemskap även uttryckt reservationer under processens gång”, skriver Akintug i sin rapport.
För oss uttrycker han även sin förvåning över att det inte fanns någon förhandling eller diskussion kring vad som hade hänt om resultatet i EU-omröstningarna hade blivit ett nej.
Hela rapporten finns att läsa
Vill du ha en bättre förståelse gällande EU-inträdet som innebar att Åland blev en del av EU för 25 år sedan? Läs Hasan Akintugs rapport här.
Åland har varit en del av Europeiska unionen i 25 år. Ålands fredsinstitut och ÅSUB har fått i uppdrag av Ålands landskapsregering att utreda EU-medlemskapets betydelse för Åland. Utredningen består av flera delar som presenteras i öppna seminarier under hösten 2020 och våren 2021.
Hasan Akintugs rapport är den första som publiceras i denna serie. Flera andra rapporter kommer också att publiceras i vinter och vår fram till sommaren 2021.
Alla rapporter från Ålands fredsinstitut är tillgängliga kostnadsfritt.
