I vår aktuella bok “Styr ålänningarna sitt öde? Demokratiperspektiv på Åland” som släpps imorgon onsdag har Sanna Roos närmat sig frågan: hur ser ålänningars politiska intresse och förtroende ut? Många är intresserade av det som händer i samhället, men det betyder inte att förtroendet för de politiska institutionerna är högt. Allt beror på vem du frågar.
Medborgarnas konkreta möjligheter till delaktighet och inflytande har under de senaste åren diskuterats allt flitigare bland nordiska beslutsfattare, forskare och representanter för civilsamhället. Det har funnits en oro för medborgarnas minskande intresse för politik, eftersom intresset för det som sker inom de politiska arenorna är en central förutsättning för att det demokratiska systemet ska kunna fungera på ett optimalt sätt. Utan intresse och engagemang från folket blir det demokratiska systemet skört, polariserat och därmed även ostabilt.
På Åland har lagtinget utarbetat en utvecklings- och hållbarhetsstrategi med målsättning att öka delaktighet och inflytande bland ålänningar. En enkätundersökning om mellanmänsklig tillit på Åland publicerades av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i samarbete med Ålands fredsinstitut år 2018. Enkäten visade att ålänningar i allmänhet är intresserade av det som händer i samhället. Nästan tre av fyra ålänningar i 16–85 års ålder tar del av nyheter från åländska tidningar minst fem dagar i veckan. Dessutom följer över hälften av ålänningarna (62 procent) nyhetsflödet i svensk radio och tv minst fem dagar i veckan.
Men intresse för samhällslivet betyder inte per automatik att det finns ett förtroende för politiska institutioner.
Vad gör ålänningar mellan valen?
Sanna Roos, fil.dr. i psykologi och utredare på ÅSUB, har i sitt kapitel i boken ”Styr ålänningarna sitt öde? Demokratiperspektiv på Åland” tittat närmare på resultatet från den åländska tillitsstudien och ställt sig frågorna: Vad motiverar ålänningar till att aktivt ta del av samhällslivet? Hur ser aktivt medborgarskap ut på Åland?
– Det som bland annat går att utläsa av tillitsstudien är att yngre inte är lika benägna som äldre att gå och rösta i allmänna val och att fler män än kvinnor är intresserade av politik, säger hon.
Sanna Roos har en mild röst som ökar i styrka när hon pratar om sin studie. Hennes engagemang kommer fram när hon visar och pekar med pennan på pappret medan hon berättar vad hon kommit fram till.
Hon säger att de så kallade mellanvalsaktiviteter, som namninsamlingar och demonstrationer, möjliggör att medborgare kan få inflytande ”underifrån” och att sociala medier har gjort det möjligt för medborgare att delta i olika former av mellanvalsdemokrati så som namninsamlingar på nätet. Ändå är inte det så vanligt på Åland.
Vad de allra flesta medborgarna aktivt gör här är att bojkotta, det vill säga låta bli eller undvika att köpa vissa varor.
– Nästan varannan person bland de svarande hade bojkottat under de senaste tolv månaderna. Nästan hälften hade även utfört frivilligarbete i en ideell organisation eller en förening. Däremot är det inte lika vanligt på Åland att skriva på en medborgaradress eller -vädjan, eller att använda eller synliggöra kampanjmaterial som en knapp, dekal eller dylikt. Och endast några få av de svarande hade deltagit i lagliga demonstrationer under de senaste tolv månaderna.
Sanna Roos är filosofie doktor i psykologi och säger att många psykologistudier lyfter fram sambandet mellan delaktighet i samhället och psykosocial hälsa. Det verkar som om delaktighet stärker individens känsla av tillhörighet och får oss att känna att våra liv har mening.
I sin text i boken går hon in närmare på detta. I den delar hon även in medborgare i fyra profiler; de politiskt integrerade, de skeptiska, de lojala och de politiskt alienerade. Samma typologi har tidigare använts bland annat av Maria Oskarson när hon har studerat politiskt medborgarskap i Sverige.
Vilken profil är du?
En politiskt integrerad person har stort intresse för politik och känner ett starkt förtroende för politiska institutioner. Totalt var fjärde ålänning, 24 procent, är politiskt integrerad enligt materialet i den åländska tillitsstudien.
– Gruppen är relativt jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Det är ofta de äldre medborgarna på Åland som uppfyller profilen för de politiskt integrerade och medelåldern i denna grupp är 56 år. De politiskt integrerade har även en relativt trygg position i det åländska samhället tack vare den höga utbildningen och de stabila socioekonomiska resurserna, berättar Sanna och fortsätter beskriva de olika typerna:
De skeptiska har, likt de politiskt integrerade, ett stort intresse för politik. Däremot är de skeptiska misstänksamma mot det politiska systemet. Totalt 27 procent av ålänningarna kan anses vara politiska skeptiker och bland dessa är männen överrepresenterade. Både de skeptiska och de politiskt integrerade är ofta något äldre ålänningar och medelåldern för de skeptiska är 55 år. – Intressant är att arbetslösheten är exceptionellt låg bland de skeptiska på Åland och endast tre procent rapporterar att de har varit arbetslösa under de senaste fem åren, jämfört med nio procent bland de politiskt integrerade. Däremot har de skeptiska en sämre ekonomisk situation jämfört med de politiskt integrerade.
Sanna säger om den tredje gruppen ”de lojala”:
– Först och främst bidrar de med stabilitet och kontinuitet i det demokratiska systemet. De visar upp ett svagt intresse för politik, men ett stort förtroende för politiska institutioner. Totalt 26 procent av ålänningar hör till de lojala och bland dessa är kvinnorna överrepresenterade. De lojala är relativt unga och medelåldern i denna grupp är 48 år. Över hälften av de lojala har en utbildning som motsvarar gymnasial nivå eller grundskola.
– Ungefär var tionde lojal har upplevt arbetslöshet under de senaste fem åren, vilket är mera än bland de övriga profilerna, tillägger hon och fortsätter:
– Medan de skeptiska upplever att den egna ekonomiska situationen har försämrats, uppger en relativt stor andel av de lojala att den egna ekonomiska situationen har förbättrats under de senaste tolv månaderna. De lojala är också något mindre aktiva som medborgare, jämfört med de andra profilerna i typologin
Sanna uppehåller sig till sist lite längre kring de ”politiskt alienerade” som är personer som kan anses stå utanför det politiska livet med varken intresse för politik eller förtroende för politiska institutioner.
– De representerar totalt 23 procent av ålänningarna och är både kvinnor och män som ofta är något yngre än representanterna för de övriga profilerna. Medelåldern bland de politiskt alienerade är 50 år och över hälften av de svarande har en gymnasial utbildning (47 procent) eller en utbildning motsvarande grundskolan (24 procent).
Sanna tycker det är intressant att flera av dessa rapporterar om en försämrad ekonomisk situation under de senaste tolv månaderna, jämfört med de andra profilerna.
– En annan sak att uppmärksamma är att de politiskt alienerade varit relativt aktiva som medborgare och även något mer engagerade i samhällsaktiviteter än till exempel de lojala. Fler än var tredje politiskt alienerad har utfört frivilligarbete under de senaste tolv månaderna, och knappt var femte har använt eller synliggjort kampanjmaterial. Det är även vanligare bland de alienerade att skriva på en medborgaradress eller -vädjan och att bojkotta än bland de lojala.
Läs mer om detta i kommande boken “Styr ålänningar sitt öde? Demokratiperspektiv på Åland” som släpps imorgon.
Missa inte heller att vi då i samband med bokutgivningen firar demokratidagen på Alandica – med intressanta samtal kring demokratiskt engagemang och tankeverkstäder. Än finns platser kvar. För mer info och anmälan: https://peace.ax/anmal-dig-till-demokratidagen-i-alandica-med-samtal-bokslapp-och-tankeverkstader/
