Detta var första gången som Ålands fredsinstitut anordnade Kastelholmssamtal om fred under beskydd av president Tarja Halonen. Kastelholms slott började byggas i slutet av 1300-talet, som försvarsborg och har sedan dess varit svenskt, danskt, ryskt, finskt – alltså en plats som väl kan illustrera nordiska erfarenheter, dock inte alltid av det fredliga slaget.
Samtliga talare var eniga om att Norden av idag är en fredsregion. Länderna har löst sina inbördes konflikter fredligt under de senaste 200 åren, exempelvis skiljdes Sverige och Norge 1905 utan att ta till vapen och Ålandsfrågan löstes även den på fredligt sätt. President Halonen menade att Ålandslösningen är det viktigaste bestående arvet från Nationernas förbund. Talarna nämnde också att de nordiska länderna har starka institutioner, en tradition av samarbete och dialog, de respekterar mänskliga rättigheter där jämlikhet och jämställdhet är centrala delar samt rättsstatsprinciper – bara för att nämna några exempel.
Direktör för Nordiska rådet Britt Bohlin beskrev Norden som ”sinnebilden av en fredsregion” och utrikesminister Erkki Tuomioja sade att det är svårt att tänka sig fem länder som delar så många värderingar och också samarbetar i praktiken. Enligt Tuomioja har länderna ibland olika intressen, men det är viktigt att säkra att de inte har, och uppfattas ha, motsatta intressen.
Expeditionschef vid Norges utrikesdepartement Aud Lise Norheim menade att Norden på basen av sina egna historiska erfarenheter har en förpliktelse och ett ansvar att bidra till utveckling och fred i sin omvärld. Att göra så ligger förstås även i Nordens och de nordiska ländernas egenintresse. Utrikesminister Tuomioja menade att det finns ett växande intresse för den nordiska modellen runt om i världen.
Svensk riksdagsledamot och vice president för Nordiska rådet Hans Wallmark varnade för – och fick visst medhåll från övriga panelister – att de nordiska länderna ibland kan framstå som ”äckligt självgoda” och att det kan skrämma bort folk.
Moderator Sia Spiliopoulou Åkermark, fredsinstitutets direktör, frågade hur man ska förhålla sig till det att de värderingar man står för och som kan bidra till att bygga långsiktig fred kanske anses som problematiska på andra håll i världen.
Panelen var enig om att sådana värderingar kan man inte kompromissa med, men samtidigt är det inte nödvändigt att föra fram allt nordiskt som den enda möjliga modellen. Nyckeln är att gå in för dialog istället för mission och att även kritiskt granska de egna nordiska historiska erfarenheterna, t.ex. vad gäller förtryck av minoriteter och urfolk, särskilt samerna.
Moderator Sia Spiliopoulou Åkermark förde också in samtalet på frågan om det ökande försvars- och säkerhetssamarbetet de nordiska länderna emellan.
Utrikesminister Tuomioja menade att nordiskt samarbete om säkerhet och försvar manifesterar de nordiska ländernas vilja att samarbeta också i praktiken. Sådant samarbete stärker säkerheten inte bara i Norden utan även globalt, menade han. Utrikesministern konstaterade att vi just nu lever i två verkligheter – å ena sidan finns det ledare som lever i den gamla maktpolitikens värld, å andra sidan finns ett växande ömsesidigt beroende. Tuomioja önskade sig också ökat nordiskt samarbete när det gäller fredsmedling – en fråga som Finland drivit starkt, men där de andra nordiska länderna inte visat samma iver till att samarbeta. Det är då viktigt att varje land kan arbeta inte enbart genom det nordiska samarbetet utan även genom andra vängrupper, internationella organisationer och samarbetsformer med olika länder och i olika regioner.
Moderatorn tog upp frågan om kärnvapenfria zoner och möjligheten att demilitarisera Arktis. Utrikesminister Tuomioja menade att dessa frågor var mer aktuella under kalla krigets tid, då var det viktigt med avspänning, men det har inte längre lika hög prioritet. Dock, menade han att sådana initiativ kan bli viktiga på nytt och han nämnde som exempel nya kanadensiska initiativ för kärnvapenfritt Arktis. Han och flera av de andra talarna menade att miljöhoten i Arktis och klimatförändringarna i världen nu för tiden är de viktigaste säkerhetspolitiska utmaningarna.
Samtalet kom också in på den aktuella situationen i Ukraina och på Krim-halvön. Hans Wallmark kommenterade att ett nytt fokus uppstått bara under de senaste veckorna – efter många år av nedrustning diskuteras nu hur man kan stärka försvaret. Han menade också att de nordiska länderna har olika retorik i relation till Ryssland och krisen i Ukraina, beroende på om man vill vara vän med alla eller inte. Skillnaden i retorik illustrerades genom att Wallmark menade att den officiella svenska politiken förespråkar embargo och tuffare sanktioner medan Tuomioja kommenterade att ingen konflikt idag kan ses enbart i svart-vitt. Enligt Tuomioja har Ryssland klart brutit mot vissa folkrättsliga principer, men det finns för den skull ingen vit sida att kontrastera mot. Övriga världen behöver vara självkritisk – kunde frågan ha tacklats på ett annat sätt för att förhindra att situationen skulle uppstå?
President Halonen avslutade samtalet med att påminna om vikten om att diskutera och granska demokratins försvar både i Norden och utanför. Vilka hot mot vår demokrati finns idag och hur ska vi möta dem utan att för den skull stänga in oss i en tid då globaliseringen främjar ökat ömsesidigt beroende? President Halonen önskade att Kastelholmssamtalet – som hon gärna beskyddar vidare – utvecklas på ett sätt som även kan inkludera röster från andra än de nordiska länderna och regionerna. Breda kontakter med de baltiska länderna och Ryssland är fortsatt viktiga för freden i Europa menade President Halonen och påminde att Europa är mycket mer än enbart Europeiska unionen eller ekonomiskt samarbete. Samtal där både beslutsfattare och det civila samhället möts är viktiga för freden, sade president Halonen.
Nordiskt fredsforum för allmänheten
På Kastelholms slott fanns ett begränsat antal platser för åhörare. Publiken bestod av inbjudna gäster från Åland och Norden. För att alla som ville få möjlighet att diskutera temat Norden och freden arrangerades direkt efter Kastelholmssamtalen ett öppet forum på närliggande Smakbyn, dit alla intresserade var välkomna. Detta evenemang kallades ”Nordiskt fredsforum” och där framförde representanter från det civila samhället från alla nordiska länder sina tankar om Norden och freden. Talarna kom från organisationer som deltog i ett Nordplus-finansierat projekt kallat ”Norden för fred?”. President Halonen deltog i forumet, dit också de övriga talarna från Kastelholmssamtalet var inbjudna.
Projektet ”Norden för fred?”
Projektet ”Norden för fred?” är ett Nordplus vuxen-finansierat projekt som pågick mellan hösten 2013 och våren 2016 under ledning av Ålands fredsinstitut. I projektet och nätverket ingick Finlands fredsförbund, Norges Fredsråd, Peace Alliance Denmark, Föreningen Norden Sverige och Institutionen för internationella relationer vid Islands universitet. Inom projektet diskuterade organisationerna genom interna möten, öppna seminarier och debattartiklar Nordens och de nordiska ländernas förhållande till fred.
Mer information om projektet här.
Fotograf: Alexandra Zhukova
Medverkande i Kastelholmssamtalet 2014
Beskyddare: President Tarja Halonen”Det är en fin idé. Det är viktigt att understryka att Åland är ett positivt exempel på möjligheten att ingå avtal mellan grannländer, ett exempel som kan uppmuntra andra. Det visar också att närområdet är viktigt. I bredare nordiskt perspektiv finns det flera exempel – vi har Färöarna och Grönland – och det finns även andra viktiga teman, som välfärdsstaten och kvinnors ställning. Vi kan inte vara nöjda med allt, men det kunde finnas ett levande intresse för att se närmare på sådana variationer inom Norden. Så det är en fin idé, låt oss börja och se hur vi kan utveckla dessa tankar.”
Erkki Tuomioja, Finlands utrikesminister
Utrikesminister Tuomioja har länge arbetat med nordiska frågor, bland annat som president för Nordiska rådet och har som utrikesminister aktivt drivit frågor om nordiskt samarbete bland annat inom fredsmedling.
”Ålands fredsinstitut och andra åländska aktörer har genom sina aktiviteter gett ett viktigt bidrag till strävanden att förstärka både den globala och regionala säkerheten. Vi på utrikesministeriet skattar högt våra samarbetspartners på Åland och därför är det ett nöje för mig att vid detta tillfälle delta i samtalen.”
Britt Bohlin, direktör för Nordiska rådet
Britt Bohlin var fram till 2013 landshövding i Jämtland, innan dess var hon ledamot i Sveriges riksdag och har bland annat suttit med i försvarsutskottet och krigsdelegationen. För Britt Bohlin blir detta hennes första besök till Åland sedan hon tillträdde som Nordiska rådets direktör.
” Nordiska rådet uppmärksammar under året på olika sätt att de nordiska länderna nu i 200 år har haft fred sins emellan. Norden och freden är ett synnerligen viktigt tema. Om vi inser vikten av att dra värdefulla slutsatser från historien kan också andra delar av världen ha intresse av dessa erfarenheter. Det är en viktig debatt som kommer att hållas på Kastelholms slott på Åland. Ett slott som själv har upplevt mera krigiska tider i Norden, men där det nu är möjligt att hålla en dialog om hur Norden kan påverka världen i en mera fredlig riktning.”
Aud Lise Norheim, expeditionschef vid Norges utrikesdepartement
Aud Lise Norheim är expeditionschef vid Norges utrikesdepartements avdelning för FN, fred och humanitära frågor. Som diplomat för Norge har hon tidigare haft posteringar bland annat i Libanon, Italien och Bangladesh. År 2009 besökte hon Åland och höll i fredsinstitutets regi ett öppet föredrag i Mariehamn om hur ett litet land kan göra skillnad för freden.
”Kastelholmsamtalet er et fint initiativ til å dele erfaringer når det gjelder fred, forsoning og konfliktløsning. Norden har, med sin historie, et godt utgangspunkt for å arbeide sammen på dette området, samtidig som våre forskjellige valg av allianser, gjør at vi kan ha ulike roller. Variasjonene i tilknytningen til EU og NATO og samtidig det nordiske fellesskapet, gir etter min oppfatning Norden som helhet fortrinn i en slik sammenheng. Selv om ikke alt er perfekt, er Norden en svært god modell for samarbeid som andre kan lære av. ”
Hans Wallmark, svensk riksdagsledamot och vice president för Nordiska rådet
Hans Wallmark är ledamot i Sveriges riksdag sedan 2006. Han är bland annat vice ordförande för Sveriges delegation i Nordiska rådet, ledamot i försvarsutskottet och suppleant i utrikesutskottet där han var ordförande under perioden 2012-2013. Under 2014 är Wallmark vice president för Nordiska rådet. Wallmark har länge varit engagerad i det nordiska samarbetet och där bland annat intresserat sig för frågor om självstyrelser inom det nordiska samarbetet samt för Ålands självstyrelse, demilitarisering och språkskydd. År 2012 fick han Ålands självstyrelses jubileumsmedalj för framgångsrik verksamhet till gagn för landskapet Åland.
”I 200 år har inget nordiskt land varit i krig med ett annat nordiskt land. Och Sverige har för egen del haft en oavbruten fredsperiod på just 200 år, även om krigets stormvindar blåst i vårt närområde, grannländer har ockuperats eller utkämpat självständighetskrig. Visst finns det anledning att kritiskt granska och förhålla sig till en del saker som gjorts eller inte gjorts under dessa år men i omvärldens ögon får det nog ses som något extraordinärt med så lång tid av fred. Vi i Norden har onekligen något att berätta för andra länder och på andra kontinenter.”
Moderator: Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark
– Norden har erfarenheter av fredlig konfliktlösning och fredlig samexistens som är värda att lyfta fram och dra lärdomar av. Det finns ett stort internationellt intresse för dessa erfarenheter. Samtidigt finns det tecken som tyder på att Norden är på väg att frångå sin traditionella fredsprofil. Det är dessa frågor vi vill diskutera i det första Kastelholmssamtalet, sade fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, moderator för samtalet.
Medierapportering
Ålandstidningen: Krig och fred i Kastelholm
Hufvudstadsbladet: Fredsseminarium ”De nordiska länderna blir lätt alltför självgoda”
Helsingin Sanomat: Halonen pitää Venäjän vaarallisimpana piirteenä venäjänkielisten puolustamista kaikkialla (Intervju med Halonen vid hennes besök på Åland med fokus främst på Ryssland och Ukraina, Krim diskuteras i relation till Åland och Kastelholmssamtalen nämns.)
