Fredsinstitutets direktör, Sia Spiliopoulou Åkermark, har tillsammans med Jonas Waller, rektor för Högskolan på Åland, Hanna Hagmark, direktör för Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum samt Katarina Fellman, direktör för ÅSUB, skrivit en debattartikel som lyfter fram vikten av en hållbar kunskapsutveckling på Åland.
”För att kunna säkra hållbarheten i det åländska samhället krävs utveckling av befintlig kunskap och framtagning av ny sådan inom många olika områden”, skriver undertecknarna, som vidare skriver att ”En självstyrelse måste kunna erbjuda en inspirerande miljö och stimulerande arbeten inom många branscher för att locka unga människor att flytta tillbaka till Åland efter studier eller att vilja komma till Åland för att studera, arbeta, bo och på olika sätt bidra till samhällets utveckling. Genom en medveten och långsiktig satsning på att utveckla strukturerna kring forskning och projektutveckling skulle Ålands attraktionskraft stärkas.” Skribenterna anser att det behövs en forskningspolitisk plattform på Åland, och erbjuder sig att under våren 2019 ordna ett tillfälle för diskussion om forskningsstrategier på Åland.
Efter en jämförelse med vilka resurser som satsas på forskning i vårt närområde drar skribenterna slutsatsen att tio miljoner kunde vara en rimlig summa att investera i forskning på Åland, som en start på en långsiktig satsning.
Debattartikeln publicerades 2.10.2018 i Ålandstidningen (faximil ovan). I samma nummer finns också en artikel där Sia Spiliopoulou Åkermark, som var den som tog initiativ till debattartikeln, intervjuas.
Debattartikeln kan läsas nedan.
För en hållbar kunskapsutveckling på Åland
För att kunna säkra hållbarheten i det åländska samhället krävs utveckling av befintlig kunskap och framtagning av ny sådan inom många olika områden. Bland annat globaliseringen, digitaliseringen, miljö- och klimatfrågorna skapar nya möjligheter men också stimulerande utmaningar.
Åland har stora fördelar och många kompetenser inom viktiga samhällsområden, såsom livsmedelsproduktion, marina resurser, hållbarhet, sjöfart, energilösningar, konst och hantverk, digitala tjänster, autonomier, demilitarisering etc. Det finns företag och institutioner med globalt konkurrenskraftig kunskap i smala branscher. En självstyrelse måste kunna erbjuda en inspirerande miljö och stimulerande arbeten inom många branscher för att locka unga människor att flytta tillbaka till Åland efter studier eller att vilja komma till Åland för att studera, arbeta, bo och på olika sätt bidra till samhällets utveckling.
Genom en medveten och långsiktig satsning på att utveckla strukturerna kring forskning och projektutveckling skulle Ålands attraktionskraft stärkas. Det skulle leda till nya etableringar inom innovativa och kreativa näringar samt till utbyggnad av existerande näringar såsom sjöfarten, vården och hi-tech industrin. Det skulle ge stöd till det offentliga Åland. Forskning och kunskapsbaserad analys är viktiga medel för en bred omvärldsbevakning. En sådan satsning skulle i förlängningen även öka Ålands attraktionskraft och samhällets välmående generellt. Mångfalden av aktörer på Åland är en rikedom, men samspel och koordinering är ett måste för att nå framgångsrika resultat. Forskningen är väsentlig i den samhällsomställning som vi nu står inför och ger synergieffekter för akademi, näringsliv och offentlig sektor.
Ålands fredsinstitut har deltagit i flera europeiska och nordiska forskningsprojekt. Finansieringen som kommer från utomåländska källor skapar arbetsplatser och genererar nya idéer också på Åland. I den kurs om territoriell självstyrelse och internationella relationer som Ålands fredsinstitut ger i samarbete med Öppna högskolan, deltar i år personer från nio länder. Fredsinstitutet tar emot många besökare och forskare från hela världen som söker kunskap om Åland.
Högskolan på Åland arbetar aktivt på att stärka den tillämpade forskningen inom de kompetensområden vi idag identifierat som våra styrkeområden. Högskolan fokuserar sin forskning under 2018-2019 huvudsakligen på vård och omsorg samt på IT och automation. En kontinuerlig process för att stärka och fördjupa den tillämpade forskningen pågår.
Tack vare extern forskningsfinansiering medverkar Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum aktivt i olika forskningssammanhag; genom att bistå internationella forskningsprojekt inom klimatforskningen, genom redaktionell medverkan i akademiska tidskrifter, genom utvärdering (peer review) av vetenskapliga artiklar och genom egen fristående forskning.
Tyngdpunkten inom ÅSUB:s forskningsverksamhet finns inom det samhällsekonomiska området men omfattar också andra aktuella områden såsom regional utveckling, utbildning, integration och olika sociala dimensioner. ÅSUB har etablerat samarbetsnätverk med universitet och forskningsinstitutioner både i öster och i väster, och medverkar i sakkunnigorgan rörande forskning om regional utveckling. Den externa forskningsfinansieringen bidrar även i detta fall till kunskapsutvecklingen på Åland.
OECD-staterna investerar i genomsnitt 2,1% av sin BNP i forskning. Med över 4 % vikt för forskning, toppar Sydkorea och Israel ligan för forskningssatsningar. Finland har, tvärtom, dragit ner forskningsstödet från 3,74% till 2,74% av BNP under senare år. Detta kan ha en negativ effekt för Åland, då intresseområden av särskild betydelse för Åland riskerar nedprioriteras på nationell nivå. Därför måste Åland tänka själv och stärka forskningen på lokal nivå.
En satsning om 2,1% av den totala budgeten för landskapet Åland 2018 skulle motsvara drygt 7,6 miljoner euro. Med det som utgångspunkt, torde en engångssumma på 10 miljoner vara en rimlig investering. Avkastningen från den investeringen skulle utgöra grunden för en egen åländsk forskningsfinansiering och stöd till nödvändig infrastruktur, såsom biblioteksresurser och databaser. En sådan seriös viljeyttring från samhällets sida skulle även motivera och locka privata forskningsfinansiärer och mecenater att styra medel till skapande av ett gediget åländskt kunskapssamhälle. Sådana ekonomiska resurser kan användas för att skapa långsiktiga och tvärvetenskapliga forskningsprogram av betydelse för Åland. Ett oberoende och vetenskapligt framstående forskningsråd skulle få till uppgift att förmedla medlen till konkurrenskraftig och för Åland relevant forskning.
Ålands kännetecken är småskalighet, mångfald och samverkan genom nätverk inom Åland och utanför Åland. Genom utveckling av Ålands specialiserade kunskap kan vi medverka i många betydelsefulla sammanhang. För att stärka kunskapsgenereringen behövs en forskningspolitisk plattform på Åland och vi undertecknare erbjuder oss härmed att under våren 2019 ordna ett tillfälle för diskussion om forskningsstrategier på Åland till vilken både beslutsfattare och andra intressenter inbjuds.
Sia Spiliopoulou Åkermark, Direktör Ålands fredsinstitut
Jonas Waller, Rektor för Högskolan på Åland
Hanna Hagmark, Direktör Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum
Katarina Fellman, Direktör ÅSUB
