Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering grundades 1998 och firar därmed 20-årsjubileum i år. Gruppen bildades efter att Åland länge efterfrågat en sådan grupp och utrikesministeriet med utrikesminister Tarja Halonen i spetsen omfattat idén. Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering grundades 1998 och firar därmed 20-årsjubileum i år. Gruppen bildades efter att Åland länge efterfrågat en sådan grupp och utrikesministeriet med utrikesminister Tarja Halonen i spetsen omfattat idén.
Kontaktgruppens syfte är att ”utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang samt … att också på annat sätt öka informationen om samt kontakterna till Åland”.
Gruppen firade sitt 20-årsjubileum i Ständerhuset i Helsingfors den 14 december. På jubiléet talade två av gruppens grundare, president Tarja Halonen och tidigare riksdags- och lagtingsledamot Roger Jansson inför en inbjuden publik. Vid jubiléet presenterades också en rapport om kontaktgruppens första 20 år, som Ålands fredsinstitut har skrivit på uppdrag av kontaktgruppen. Rapporten presenterades av utredaren Susann Simolin.
Rapporten, som baseras främst på protokoll och intervjuer, visar att gruppen behållit sina syften och mål från starten, men att agendan har utvidgats och fokus skiftat över åren. När gruppen påbörjade sitt arbete låg fokus på internationella kontakter och på kris- och konflikthantering. På senare år har gruppens funktion som en kontaktyta mellan Åland och utrikesministeriet och ett forum för att diskutera löpande arbete med avtal, blivit allt viktigare.
Rapporten kan laddas ner här.
Gruppen har under åren har fört fram Ålandsexemplet genom seminarier, genom att samarbeta om besök och genom att försöka se till att utrikesministeriets anställda och beskickningarna får kunskap och tillgång till uppdaterad information. En viktig uppgift har varit att se till att korrekt information om Åland ska finnas på olika hemsidor. Gruppen har varit ett forum för kontakt mellan Åland och utrikesministeriet och har också haft kontakt med andra ministerier och organisationer i Finland.
Gruppen har i alla år hållit fast vid sina syften och de flesta av de mål som fanns redan i den första verksamhetsplanen (2002– 2003). Över tid har dock agendan vidgats betydligt, och intervjuer har visat att senare medlemmar i gruppen har en bredare syn på gruppens funktioner och mandat än vad som var fallet under de tidiga åren. Från att i början ha varit fokuserad på att använda och informera om Ålandsexemplet i världen, har med tiden frågor som rör Ålands, svenskans och demilitariseringens status fått allt större utrymme på agendan. Från 2012 fördjupades agendan vidare genom att traktatsrättsliga frågor började diskuteras i detalj. Samtidigt som agendan vidgats och fördjupats har de områden som dominerade vid starten proportionellt sett fått mindre utrymme.
Gruppens medlemmar anser fortfarande att det är en viktig uppgift att informera om Ålandsexemplet, men utifrån de intervjuer som gjorts är frågan om inte själva kontaktytan mellan Åland och utrikesministeriet och i viss mån också dess möjliga påverkan på kontakterna mellan Mariehamn och Helsingfors mer allmänt, betraktas som viktigare. Gruppen har med åren blivit en plattform för regelbundna och förtroendefulla kontakter, och har kunnat förebygga att problem uppstår, eller underlätta när problem uppstått som behövt lösas, främst mellan utrikesministeriet och Åland, men i viss mån också bredare än så. Att gruppens möten också ger tjänstemän tillfälle att på detaljnivå diskutera aktuella internationella avtal som Åland berörs av, lyfts också fram som en viktig funktion som tillkommit på senare år.
