Det vanligaste sättet att se på regionernas roll inom EU är i termer av regional blindhet, dvs att EU är inriktat på medlemsstaterna och är blint för de lagstiftande regionernas behov. Denna syn kan ge ett ganska snävt fokus på formella mekanismer, med följden att regionerna enbart inriktar sig på att få större formellt och institutionaliserat inflytande i EU, till exempel genom krav på en parlamentsplats och talerätt inför EG-domstolen.
Ett alternativt sätt att se på styrningen av EU är genom perspektivet flernivåstyre. Mekanismerna betraktas då fortfarande som viktiga, men perspektivet visar att det finns betydligt fler vägar och möjligheter att föra fram sina intressen inom unionen. Regioner kan påverka genom exempelvis nätverkande, genom regionkommittén, regional representation i Bryssel och genom kontakter med europaparlamentsledamöter och med kommissionen. Sådana strategier kan dels ge omedelbara effekter, dels kan strategier på lång sikt påverka mekanismer genom att till exempel byggas in i fördragen.
Sarah Stephan menade att Åland redan arbetar för att påverka mekanismerna, men att det finns outnyttjad potential inom ramen för flernivåstyret. Åland skulle kunna stärka sitt regionala entreprenörskap. Bland exemplen på hur detta kan gå till nämndes att Åland tydligare kan profilera sig inom sina specialområden, t.ex sjöfarten.
Ålands specielle rådgivare i Bryssel har genom att ingå i Finlands delegation diplomatisk status, vilket ger tillgång till informationer och personer men samtidigt kan rådgivaren inte gå emot Finlands position. Att Åland lyckats få utse en specialrådgivare till SFP:s europaparlamentariker ser Stephan som ett exempel på framgångsrikt regionalt entrepenörskap, men även specialrådgivaren har begränsat utrymme för att driva åländska frågor. Många regioner, även små sådana, har egna kontor i Bryssel, genom vilka de obehindrat kan driva egna frågor. Detta skulle kunna vara en modell även för Åland.
Även andra vägar att, genom till exempel genom tjänstemannautbyten, försöka öka kunskaperna om Åland på nationell såväl som på europeisk nivå diskuterades.
Stephan tog också upp frågan om demokratiskt underskott och brist på transparens inom EU. Hon menade att sådan kritik är berättigad, men också att en konsekvens av att kritisera brist på demokrati inom EU borde vara att på hemmaplan se till att diskussionen om tänkbara strategier för att påverka EU är så öppen som möjligt.
Efter presentationen hölls en diskussion där de 15 åhörarna engagerat diskuterade olika förhållningssätt till EU. Bland annat diskuterades att Åland i dagsläget främst reagerar på EU-frågor, mer sällan driver Åland proaktivt frågor som ligger nära hjärtat. Att aktivt försöka dela med sig av kunskap på sina specialområden kan vara ett sätt att genom att hjälpa andra även höja sin egen profil.
Rapporten som ingår i serien Rapport från Ålands fredsinstitut kan laddas ner här.
