Den rådgivande kommitténs rapport konstaterar att antalet politiska partier vars ideologi bygger på antisemitiska, islamofobiska, anti-ziganistiska och främlingsfientliga grunder har ökat under perioden från juni 2012 till maj 2014. Deras budskap, som dessutom ofta förstärks i media och i sociala medier, kan utgöra direkta hot mot personer som tillhör nationella minoriteter och ökar risken för ifrågasättande av identitet, trakasserier och även fysiska angrepp. I vissa stater fördjupas polariseringen mellan olika språkgrupper vilket gör minoriteter ännu mer utsatta.
En annan slutsats som Sia Spiliopoulou Åkermark lyfte fram i Strasbourg, är att det visserligen är positivt att lagstiftning på minoritetsområdet har införts i många länder, men att det i sig inte alls är tillräckligt. Staten och det offentliga har en avgörande roll för att aktivt bejaka och främja ett integrerat och mångfaldigt samhälle. En viktig utmaning för myndigheterna är att de nationella minoriteterna inte kan betraktas som homogena grupper. Det innebär att kontakter med dem och tillmötesgåendet av deras legitima behov förblir en utmanande process som kräver anpassade lösningar.
Spiliopoulou Åkermark kan vidare konstatera att frågor kring utbildning på minoritetsspråk och den fortsatta marginaliseringen av romerförblir akuta problem i Europa.
Sia Spiliopoulou Åkermark har tidigare varit expertmedlem i Europarådets minoritetskommitté, 2002-2006 och 2010-2011, dvs. i sammanlagt åtta år. Hennes uppdrag som president för minoritetskommittén har inneburit observationsuppdrag i och yttranden om bland annat Ukraina, Danmark, Bulgarien och Ryssland.
Den rådgivande kommitténs rapport för 2012-2014 finns här.
En podcast med Spiliopoulou Åkermark som kommenterar och utvecklar tankar kring rapporten finns här.
