Kartläggning av användningen av Åland som exempel i internationell konfliktlösning.
I rapporten “The Åland Example in Use 1990-2019: Where, When, How, Why and by Whom?” kartlägger Susann Simolin, informationsansvarig och forskare vid Ålands fredsinstitut samt doktorand i statsvetenskap, 25 konflikter där Ålandsexemplet har använts och analyserar åtta av dem mer djupgående. I rapporten diskuteras frågorna var, när, hur, varför och av vem Åland har använts som exempel i konfliktlösningsinsatser runt om i världen och vad det är som varit av intresse. Rapporten är slutresultatet från ett projekt finansierat av Ålands kulturstiftelse och Ålands lagtings jubileumsfond.
Rapporten kan laddas ner i pdf.
Den 10.6.2020 hölls ett digitalt seminarium på svenska om forskningsresultaten. Webinariet spelades in och kan ses på youtube.
Forskningsresultaten visar att Ålandsexemplet har använts i fler konflikter, av fler aktörer och på fler sätt än vad som tidigare dokumenterats, ibland på formell och ofta på en informell nivå. Vaga rapporter om att Ålandsexemplet använts i Kashmir och Cypern har nu bekräftats och dokumenterats, medan i fall som Bougainville, Korsika, Krim, Gagauzien, Malvinas/Falklandsöarna, Kosovo, Mindanao, Tamil Eelam (Sri Lanka), Tibet, Transdniestrien, Vojvodina, Västsahara och Zanzibar har dokumentation samlats in från olika källor och sammanställts för att ge mer samlad bild än i tidigare forskning.
En djupare analys av åtta fall (Korsika, Gagauzien, Norra Cypern, Kashmir, Mindanao, Nordirland, Tamil Eelam och Transdniestrien) bekräftar slutsatserna från tidigare forskning om att det finns intresse för alla tre huvudkomponenterna i Ålandsexemplet, dvs. autonomi, demilitarisering och skydd för språk och kultur. Studien bekräftar också att användningen av Ålandsexemplet är nära kopplad till idén om att använda autonomi som ett verktyg för konfliktlösning, och att det är just autonomisystemet som har väckt mest intresse.
Ålandsexemplet har fyllt sju olika funktioner i konfliktlösningssammanhang. Det har fungerat 1) som ett incitament att starta en fredsprocess eller stimulera en avstannad process, 2) som ett argument som parter för fram för att främja sina intressen 3) som en konfliktkarta – en lista över problem och möjliga lösningar, 4) som innehållsleverantör – konkreta modeller för hur system och institutioner kan utformas och fungera i praktiken, 5) som en säker och neutral fysisk mötesplats 6) för att illustrera normer, värderingar och principer som anses vara avgörande för framgångsrik konfliktlösning, och slutligen, 7) som verktyg för konfliktomvandling på konflikt- eller individnivå.
Vad gäller en mer konkret ”påverkan” på konfliktlösningsprocesser, finns indikationer på att Åland har använts som en ”modell” för konkreta institutioner, avtal eller lagstiftningslösningar, eller konkreta förslag till sådana, i Bougainville, Krajina, Hong Kong, Transdniestrien och eventuellt i Gagauzien. Dessutom kan Åland ha bidragit till att transformera konflikterna i Aceh, Bougainville och Nordirland och till mindre steg på vägen i processer i Nagorno-Karabakh och Korsika.
Resultaten i studien stödjer slutsatsen att termen ”modell” inte är ett lämpligt ord för att fånga alla Ålands funktioner i konfliktlösningsprocesser. Åland används förvisso ibland som modell och illustrerar den specifika utformningen av ett visst system eller vissa institutioner. Termen ”modell” kan dock inte inkludera ett betydande antal andra funktioner som Åland har haft i konfliktlösningssammanhang, utan då är det öppnare begreppet ”exempel” – som syftar till generella principer eller lösa mallar – lämpligare. Slutsatsen är att Åland i själva verket används både som modell och som exempel, och att begreppet ”Ålandsexemplet” kan användas för att täcka båda.
Kontaktperson:
Susann Simolin
susann(at)peace.ax
