Som en av åtta institutioner i sex länder har Ålands fredsinstitut under tre år (under åren 2010-2014) arbetat för en bättre förståelse för och större kunskap om den politiska, juridiska och lingvistiska situationen för språkliga minoriteter i Europa. Projektet ELDIA (European Language Diversity for All) finansierades av EU:s sjunde ramprogram för forskning.
Inom ELDIA har experter inom tillämpad språkvetenskap, sociolingvistik, juridik, samhällsvetenskap och statistik undersökt 13 finnougriska minoritetsspråk i åtta olika länder. Bland dessa finns inhemska och invandrade språk, vitala och hotade, mer eller mindre standardiserade. De språk vars ställning analyserades är: ungerska i Slovenien, ungerska i Österrike, estniska i Tyskland, seto i Estland, võro i Estland, vepsiska i Ryssland, karelska i Ryssland, karelska i Finland, estniska i Finland, meänkieli i Sverige, kvänska i Norge och nordsamiska i Norge.
Ålands fredsinstituts jurister har analyserat staternas språkpolicys och rättssystemets syn på flerspråkighet, språklig mångfald och de enskilda undersökta språkens ställning. Fredsinstitutets direktör och docent i folkrätt Sia Spiliopoulou Åkermark har även varit ansvarig för samordningen av det rättsvetenskapliga arbete och för projektets jämförande slutrapport.
Några av slutsatserna:
- Flerspråkighet och språklig mångfald är ofta ett övergripande internationellt mål men återfinns sällan i länders lagstiftning eller praktiska tillämpning.
- Stora skillnader mellan språkliga rättigheter, policys och den faktiska situationen för språken/talarna i samma land. Långsiktiga och allsidiga strategier för hur språklig mångfald ska bevaras och främjas saknas.
- Flerspråkighet som mål tolkas ofta som att det är bra att kunna de stora internationella språken medan minoritetsspråk sällan ses som en tillgång för språklig mångfald.
- Trots hög mobilitet och urbanisering förblir språkliga rättigheter och språkskyddssystem knutna till traditionella geografiska områden, snarare än till individer, grupper eller sakområden.
- Icke-diskriminering är det vanligaste temat när minoritetsspråk diskuteras rättsligt, medan stöd för språkens utveckling är mer begränsat.
- Trots stora olikheter i fråga om förutsättningar visar minoritetsspråkens situation stora likheter i fråga om utsatthet och osynlighet.
Projektets resultat har publicerats elektroniskt på projektets hemsida: www.eldia-project.org.
ELDIA-projektets resultat sammanfattas i boken: Laakso, J., Sarhimaa, A., Spiliopoulou Åkermark, S., & Toivanen, R. (2016). Towards Openly Multilingual Policies and Practices: Assessing Minority Language Maintenance Across Europe. Bristol: Multilingual Matters.
Boken kan köpas här.
Författarna till boken skrev också en blogg i samband med bokens lansering.
