Bok om demokratin på Åland
Ålands fredsinstitut har tagit initiativ till en antologi om demokratins idéer, utveckling och förutsättningar på Åland. Ett projekt som pågått under 2019-2020 och som har färdigställts under år 2021. Boken har namnet ”Styr ålänningarna sitt öde? Demokratiperspektiv på Åland” och gavs ut den 15 september 2021 i samarbete med Ålands museums bildarkiv och det åländska förlaget Cavannus. I 12 kapitel, ackompanjerade av Elis Fogdes fotografier ur Ålands museums bildarkiv, tar författarna med oss in i ett öppet samtal om demokratin på Åland där fakta möter tolkning och där gamla frågor ställs på nytt i nya former. Vi hoppas med boken kunna bidra till en bredare samhällsdiskussion om vad demokrati är idag för ett litet samhälle i ett självstyrt örike och för alla människor som bor här. Projektet har fört samman författare och forskare med anknytning till Åland eller Ålandsfrågor, från olika vetenskapsgrenar, däribland tre av fredsinstitutets medarbetare. Arbetet med antologin stärker den tvärvetenskapliga forskningsmiljön på Åland och bidrar till kunskapsutvecklingen om samhällsfrågor. Forskarna har skärskådat relationen mellan självstyrelse och demokrati som en del av demokratiutvecklingen i Finland, Norden, Europa och världen. Frågor om delaktighet, rättssäkerhet och demokratin i vardagen står i fokus. Boken säljs i de åländska bokhandlarna – Diskussionerna […]
Nordiska självstyrelser i fredsperspektiv
Forskningprojektet ”Självstyrelserna i Norden – erfarenheter och visioner från ett fredsperspektiv”, genomfördes av Ålands fredsinstitut på uppdrag av Nordiska rådet. Inom projektet granskades de tre självstyrelserna i Norden, Åland, Färöarna och Grönland ur ett fredsperspektiv. I projektet deltog nordiska forskare, som skrev bidrag till slutpublikationen Självstyrelser i Norden i ett fredsperspektiv – Färöarna, Grönland och Åland. Inom projektet anordnades också en konferens i samband med Nordiska rådets samlade utskottsmöten på Åland. På talarlistan fanns både forskare och politiker och publiken bestod av Nordiska rådets ledamöter och andra särskilt inbjudna åhörare. Nordiska rådet har publicerat en policy brief med en sammanfattning av publikationens innehåll som kan laddas ner här. Projektets slutliga publikation, finns i elektronisk form: Självstyrelser i Norden i ett fredsperspektiv – Färöarna, Grönland och Åland (2015). Projektet Norden har erfarenheter av fredlig konfliktlösning och fredlig samlevnad som är värda att lyfta fram och dra lärdomar av. Det finns ett stort internationellt intresse för dessa erfarenheter, inklusive erfarenheter av territoriell självstyrelse. Norden och de nordiska länderna har ofta betraktat sina självstyrelser som perifera undantag och ibland även som problem. Relationerna mellan det som kan beskrivas som ”centra och periferier” är inte alltid friktionsfria ens i Norden. Projektet vill lyfta fram ett […]
ELDIA – forskning om språklig mångfald
Som en av åtta institutioner i sex länder har Ålands fredsinstitut under tre år (under åren 2010-2014) arbetat för en bättre förståelse för och större kunskap om den politiska, juridiska och lingvistiska situationen för språkliga minoriteter i Europa. Projektet ELDIA (European Language Diversity for All) finansierades av EU:s sjunde ramprogram för forskning. Inom ELDIA har experter inom tillämpad språkvetenskap, sociolingvistik, juridik, samhällsvetenskap och statistik undersökt 13 finnougriska minoritetsspråk i åtta olika länder. Bland dessa finns inhemska och invandrade språk, vitala och hotade, mer eller mindre standardiserade. De språk vars ställning analyserades är: ungerska i Slovenien, ungerska i Österrike, estniska i Tyskland, seto i Estland, võro i Estland, vepsiska i Ryssland, karelska i Ryssland, karelska i Finland, estniska i Finland, meänkieli i Sverige, kvänska i Norge och nordsamiska i Norge. Ålands fredsinstituts jurister har analyserat staternas språkpolicys och rättssystemets syn på flerspråkighet, språklig mångfald och de enskilda undersökta språkens ställning. Fredsinstitutets direktör och docent i folkrätt Sia Spiliopoulou Åkermark har även varit ansvarig för samordningen av det rättsvetenskapliga arbete och för projektets jämförande slutrapport. Några av slutsatserna: Flerspråkighet och språklig mångfald är ofta ett övergripande internationellt mål men återfinns sällan i länders lagstiftning eller praktiska tillämpning. Stora skillnader mellan språkliga rättigheter, […]