Hoppa till innehåll
peace-logo
  • Svenska
  • English
  • Svenska
  • English
Sök
  • Nyheter
  • 30-årsjubileum
  • Projekt
  • Seminarier
  • Publikationer
  • Möjligheter
    • Skriv för JASS
    • Sök praktik hos oss
    • Bli en av våra gästforskare
    • Delta i e-kurs om Ålandsexemplet
    • Bli en av våra medarbetare
    • Besök oss
    • Stöd oss genom Ålands fredsfond
  • Om oss
  • Ålands fredsfond
Meny
  • Nyheter
  • 30-årsjubileum
  • Projekt
  • Seminarier
  • Publikationer
  • Möjligheter
    • Skriv för JASS
    • Sök praktik hos oss
    • Bli en av våra gästforskare
    • Delta i e-kurs om Ålandsexemplet
    • Bli en av våra medarbetare
    • Besök oss
    • Stöd oss genom Ålands fredsfond
  • Om oss
  • Ålands fredsfond
KASTELHOLMSSAMTAL
FORSKNING
ÅLANDSEXEMPLET
JASS
Petra_G_liten

En ålänning mitt i den nordnorska språkdebatten

Petra_G_litenPetra Granholm är en globetrotter som deltagit i Fredsinstitutets aktiviteter sedan unga år. För tillfället arbetar hon som forskare för fredsinstitutet, på distans. Vi frågade henne lite närmare vad hon egentligen sysslar med i Nordnorge.

Hej Petra, vad gör du egentligen i Tromsö?
– Jag är gästforskare vid universitetet i Tromsö och skriver om det nordsamiska och det kvenska språkets rättsliga ställning i Norge, inom ramen för forskningsprojektet Eldia, om finsk-ugriska språkminoriteter som Fredis deltar i. (Du kan läsa mer om Eldia-projektet på www.eldia-project.org)

Är det intressant?
– Det är intressant att fördjupa sig i minoritets- och urfolksproblematiken i Norge, när jag redan känner till situationen i Sverige och Finland förhållandevis bra. Den stora skillnaden är att Norge har ratificerat urfolkskonventionen ILO 169, medan Sverige och Finland inte har gjort det, vilket leder till att samerna i Norge folkrättsligt sett har en starkare status här, medan fokus i Sverige och Finland är på samernas staus som nationell minoritet. Det har också konsekvenser för språkrättigheter.
Dessutom damp jag rakt ner i en hetsig debatt om Tromsös eventuella inkludering i det samiska förvaltningsområdet, i vilken mycket okunskap och fördomar, men lika mycket kunskap och vilja att förstå sin egen historia kommer till ytan.

Finns det några likheter mellan språksituationen i Nordnorge och den på Åland?
– Egentligen är språksituationerna i Nordnorge och på Åland vitt skilda. Vi har ETT starkt skyddat svensk språk innanför definierade gränser, som dessutom har ett huvudspråksland i form av Sverige. Former av samiska talas i Norge, Sverige, Finland och Ryssland, men inte av så många att språkvarianterna kan sägas stå starkt. Kvenska erkändes som eget språk först 2005 i Norge och är mycket likt finskan fast finskan både kan ses som ett stöd (när det gäller skriftspråket) och ett hot (då det gäller kvenskans ”egen” utveckling). Dessutom är finskan det
dominernade språket i vårt land även om Åland är enspråkigt svenskt, medan de finsk-ugriska språken i Nordnorge är minoritetsspråk. Men, vill jag tillägga, det är spännande att applicera argument och tankegångar från Nordnorge på åländska förhållanden, vilket jag gjort som ett tankeexperiment i mitt blogginlägg som finns på Fredis hemsida.

Nu är du på väg hem till Åland. Hur länge blir du här, och vad ska du göra?
– Jag blir hemma på Åland åtminstone en månad för att skriva klart min rapport.

Vart bär det av sedan?
– Sedan har jag tänkt rida isländshästar och steka våfflor i Västfjordarna på Island, som är mitt andra hem, i sommar!

Läs Petras blogginlägg här.

  • Nyhet
  • mars 17, 2011
FöregåendeFöregåendeEn ålänning mitt i den nordnorska språkdebatten
NästaDiskussion: Finns det rasism på Åland? 21.3.2011Nästa
symbol-footer

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

Tidigare nyhetsbrev
Fredis endast text
  • +358 18 155 70
  • peace@peace.ax
  • Hamngatan 4 AX-22100 Mariehamn
    Åland, Finland

Ladda ner vår broschyr

Ålands medlingsbyrå

Fredsfonden

Webbplatskarta

Facebook

Twitter

Youtube

© All rights reserved. webbYRÅ APRIL KOMMUNIKATION