Kastelholmssamtalen 2020: Krig, fred och miljö

På Ålands demilitariseringsdag, måndagen den 30 mars 2020, arrangerade Ålands fredsinstitut för sjätte gången Kastelholmssamtal om fred, med temat Krig, fred och miljö.

På grund av coronaviruset och åtgärderna för att stoppa dess spridning kunde årets Kastelholmssamtal inte hållas som brukligt i Kastelholms slott och på restaurang Smakbyn. Istället hölls i samarbete med Nordens institut på Åland (Nipå) ett digitalt Kastelholmssamtal, där talarna deltog genom internetuppkoppling och publiken kunde skicka sina frågor per e-post. Samma dag såg närmare 300 personer samtalen antingen som livestream eller i efterhand.

Krisen ger oss tillfälle att förstå allvaret och ställa om för förändring. Om vi inte gör något åt klimatförändringarna kommer vi i framtiden att leva i ett undantagstillstånd som är permanent, inte tillfälligt som det vi har erfarit nu på grund av coronakrisen.  Det var ett av budskapen 2020-års helt digitala Kastelholmssamtal, där samtalens beskyddare president Tarja Halonen diskuterade med Margot Wallström, Marja Lehto, Pella Thiel, Mikael Sjövall och Emma Hakala.

Årets tema – Krig, fred och miljö – är angeläget att diskutera då vår tid präglas av påtagliga klimatförändringar, sviktande biologisk mångfald och miljöångest. Samtidigt ökar de globala spänningarna och den militära upprustningen. Kastelholmssamtalet ger tillfälle att diskutera och uppmärksamma kopplingarna mellan fredsfrågor och miljöfrågor. Vilka är krigets miljöeffekter? Är vi i samklang med naturen eller befinner vi oss i krig med den? Vad innebär det för miljöarbetet att begreppet säkerhet under de senaste decennierna har utvidgats och numera omfattar även miljöaspekter? Är de regler som finns inom den humanitära rätten tillräckliga för att tackla de väpnade konflikternas miljökonsekvenser? Och vilken roll har miljöarbete som fredsfaktor?

I Kastelholmssamtalens första del diskuterade president Tarja Halonen årets tema med Margot Wallström, tidigare svensk utrikesminister och EU-kommissionär och Marja Lehto, docent i folkrätt, ambassadör och ledande sakkunnig vid Finlands utrikesministerium. Samtalet modererades av fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark.

I samtalens andra del inledde kommentatorerna Pella Thiel, ekolog, systemisk aktivist och kulturell förändringsagent, Mikael Sjövall, journalist och kommunikatör samt karriärdiplomat vid utrikesministeriet samt Emma Hakala, doktor i politisk historia vid Helsingfors. Därefter modererade forskningskoordinator Petra Granholm ett samtal mellan alla talarna.

Talare:

Margot Wallström, tidigare svensk utrikesminister 2014-2019, EU-kommissionär med ansvar för institutionella frågor och kommunikation 2004-2010 samt miljökommissionär 1999-2004. Hon var social- och kulturminister under 1990-talet och blev senare FN:s särskilda representant i frågor om sexuellt våld i väpnade konflikter 2010-2012. Under Margot Wallströms tid som utrikesminister lanserades begreppet ”feministisk utrikespolitik” och hon var drivande i framtagningen av FN:s konvention om kärnvapenförbud. Bland många utmärkelser kan nämnas Göteborgspriset för hållbar utveckling 2008 för arbetet med kemikaliefrågor. Margot Wallström är hedersdoktor vid flera universitet i Sverige och USA samt Kommendör av Franska Hederslegionen.

Marja Lehto, ambassadör, ledande sakkunnig vid Finlands utrikesministerium, doktor i folkrätt, och docent i samma ämne vid Helsingfors universitet samt expert i frågor om miljöskydd i väpnade konflikter. Marja Lehto har tjänstgjort bl.a. som chef för folkrättsenheten vid utrikesministeriet, som Finlands ambassadör i Luxemburg och har innehaft positioner i Helsingfors, New York, Paris m.m. Under senare år har Marja Lehto arbetat enträget för att föra fram frågan om internationella regler för skyddet av miljön i samband med väpnade konflikter. Detta har hon gjort i sin roll som specialrapportör för FN:s folkrättskommission. Marja Lehto presenterade ett utkast på sådana regler för FN:s generalförsamling under hösten 2019.

Kommentatorer:

Pella Thiel, ekolog, systemisk aktivist och kulturell förändringsagent. Hon koordinerar nätverket för Naturens rättigheter i Sverige och är sakkunnig i FN:s Harmony with Nature-program. Hon har också varit med och startat bland annat Omställningsnätverket, nätverket för Naturens rättigheter som hon koordinerar, Lodyn där hon jobbar med ekopsykologi och naturens rättigheter, samt End Ecocide Sverige för en internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstöring. Mest intressant för Pella är paradigmskiftande idéer som påverkar hur vi uppfattar oss själva och världen.

Mikael Sjövall har studerat statskunskap, folkrätt och allmän historia vid Åbo Akademi. Han har arbetat som flyktingassistent, reporter, karriärdiplomat vid Utrikesministeriet, pressekreterare på Greenpeace Norden och kommunikationschef på miljöfinansieringsbolaget Nefco. Han har skrivit en prisbelönt reportagebok om den estlandssvenska minoriteten och är upphovsman till teaterpjäsen Svek i Aiboland. Sjövall återvände till journalistiken 2017 och arbetar nu som reporter på Nyhetsbyrån SPT som ägs av de finlandssvenska tidningshusen. Han har lett Finlands Svenska Publicistförbund sedan 2018.

Emma Hakala doktor i politisk historia vid Helsingfors universitet år 2018. I sin forskning undersökte hon säkerhetiseringen av miljö och den roll som internationella organisationer spelat i denna utveckling, specifikt för postkonfliktens Västra Balkan. Hakalas forskning rör också förnyelsebar energi, hållbar vattenhantering i Nepal och klimatsäkerhet. För närvarande är hon äldre gästforskare vid utrikespolitiska institutet i Helsingfors, inom forskningsprogrammet för global säkerhet och medlem i forskningsgruppen BIOS.

Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, som tillsammans med forskningskoordinator Petra Granholm modererade samtalen, kommenterar:

”Vi är väldigt nöjda med årets nyskapande digitala Kastelholmssamtal. Istället för att ge upp och ställa in, har Ålands fredsinstituts personal inom loppet av två veckor riggat upp en stor digital apparat tack vare mycket välvilja och starka samarbeten, bl.a. med Nordens institut på Åland och företaget Audiotrade. Det krävde en kraftansträngning.

Temat ’Krig, fred och miljö’ visade sig vara helt rätt i tid. Kunskapen, engagemanget och mångsidigheten hos de olika talarna imponerade på mig och jag hoppas att många ska vilja lyssna på inspelningen i efterhand.
Det är också intressant och spännande att så många samtal och evenemang nu äger rum digitalt. Även om vi just nu inte kan träffas fysiskt är det viktigt att dialogen fortsätter. Tematiken och samtalen blir inte mindre angelägna för att de hålls digitalt istället för fysiskt.”

Samtalen finns tillgängligt online och kan ses i efterhand här.

Mer om Kastelholmssamtalen 2020

En längre sammanfattning av samtalen, skriven av informationsansvariga Susann Simolin.

Marja Lehtos anförande.

En intervju i Ålands radio med Sia Spiliopoulou Åkermark inför samtalen.

En intervju i Ålands radio med Petra Granholm inför samtalen.

Under Kastelholmssamtalen hänvisade deltagarna bland annat följande dokument:

Kastelholmssamtalen 2020 presenterades i samarbete med

Samtalen är kranmärkta.