Konferens om nordiska självstyrelser som fredsprocesser

{besps}/stories/Nordiskasjalvstyrelser2015/|width=460|height=307|||ctrls=1{/besps}

Måndagen den 26 januari diskuterades de nordiska självstyrelserna och freden av politiker och forskare i ett seminarium ordnat på Åland av Ålands fredsinstitut och Nordiska rådets konsument- och medborgarutskott. I publiken satt nordiska rådets ledamöter, som samlats på Åland för att delta i Nordiska rådets utskottsmöten, samt inbjudna gäster. Alandicas auditorium med sina 200 sittplatser var fyllt till bristningsgränsen, när konferensen öppnades av Nordiska rådets president, Höskuldur Þórhallsson, samt Annicka Engblom, Ordförande för Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott, som båda gav en bakgrund till konferensen och forskningsprojektet ”Självstyrelserna i Norden – erfarenheter och visioner från ett fredsperspektiv”.

Nordiska rådets konsument- och medborgarutskott, med Annicka Engblom och Satu Haapanen i spetsen, har tillsammans med Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark varit drivande krafter för att få till stånd konferensen forskningsprojektet på temat de nordiska självstyrelserna och freden. På konferensen gav Gunilla Herolf, medlem i fredsinstitutets forskarråd, bakgrunden till forskningen inom projektet.

Ett av målen med projektet är att belysa självstyrelserna ur ett fredsperspektiv, mot bakgrunden av att Norden och de nordiska länderna ofta har betraktat sina självstyrelser som perifera undantag och ibland även som problem. Relationerna mellan det som kan beskrivas som ”centrum och periferier” är inte alltid friktionsfria. Projektet vill lyfta fram ett alternativt perspektiv, och undersöka om självstyrelserna kan betraktas som en resurs för fredlig samhällsutveckling och som relationer som fortfarande utvecklas. Vidare vill man diskutera om erfarenheter från Norden kan vara av intresse för internationella konflikter och fredsprocesser.

Kärnfrågan för konferensen formulerades som ”Kan de nordiska självstyrelserna betraktas som fredsprojekt?”.

I en forskarpanel, bestående av tre forskare som inför konferensen skrivit utkast till varsin forskningsartikel, lyfte Gunilla Herolf frågan om säkerhetspolitikens stora betydelse för de tre självstyrelserna. Ágúst Þór Árnason, professor i juridik vid Akureyri universitet analyserade Grönland, med fokus på kolonialistiska strukturer. Tove Malloy, direktör för European Center for Minority Issues, presenterade sin artikel, Danmarks rolle i Grønlands emancipering: Formynder eller fredsaktør?, vilket belystes som en både historisk och dagsaktuell fråga.

I en paneldebatt om ”De nordiska självstyrelsernas utveckling, vilka lärdomar kan dras och vilka aspekter kan användas konstruktivt?” diskuterade politiker från Åland, Färöarna och Grönland respektive självstyrelses förhållande till centralmakten och också till varandra, under ledning av moderator Sharon Jåma Hofvander.

Johan Lund Olsen, ledamot i Danmarks folketing, inspireras av Ålands demilitarisering, en regim han gärna vill se också för Arktis. Sjúrður Skaale, ledamot i Danmarks folketing, analyserade Färöarnas självstyrelse som en balansakt mellan självständighet och gemenskap, vilka inte automatiskt utesluter varandra, och talade för ett erkännande av att Danmark inte är en enhetsstat. Elisabeth Nauclér, Ålands representant i Finlands riksdag, lyfte fram det nordiska samarbetets betydelse för självstyrelserna, ett samarbete där de små aktörerna har mest att vinna. Nauclér jämförde också de formella strukturerna självstyrelserna emellan, där Åland-Finland kan beskrivas som byråkratiskt, nästan ”tsaristiskt”, medan relationen Föäröarna-Danmark är mer pragmatisk och informell.

Hans Wallmark, ledamot i Sveriges riksdag och Nordiska rådet ställde Norden och självstyrelserna i relation till internationella konflikter och menade att det finns goda skäl att lyfta fram de nordiska lösningarna i internationella sammanhang. Han menade också att dessa lösningar är en del av Nordens ”brand”. Wallmark konstaterade vidare att en konferens som denna skulle vara otänkbar i många situationer i andra delar av världen. I Norden kan frågorna diskuteras på ett ganska avslappnat sätt.

Den andra politikerpanelen hade fått i uppdrag att diskutera politiska visioner för självstyrelser i Norden år 2020, ett kort perspektiv konstaterade deltagarna och moderatorn Niklas Lampi, chefredaktör för Tidningen Åland. Christian Beijar, ordförande i Ålands delegation till Nordiska rådet, konstaterade att kommittéen för utveckling av självstyrelsen under ledning av president Tarja Halonen precis i dagarna ska presentera sitt förslag till en ny självstyrelselag och att detta kommer att ha stor betydelse för hur man vill arbeta vidare, med det övergripande målet att utveckla självstyrelsen.

Helgi Abrahamsen, ordförande i Färöarnas delegation till Nordiska rådet, jämförde självstyrelse med ett äktenskap, något som två parter bör ha ingått av fri vilja, och där det krävs ömsesidighet, respekt och jämbördighet för att äktenskapet ska fungera till bådas fromma. Abrahamsen menade att det på Färöarna råder stor oenighet om hur man vill gå vidare. Man brukar hävda att hälften av befolkningen vill stanna kvar inom Danmark och hälften vill bryta sig loss, men enligt Abrahamsson ligger det närmare till hands att säga att 25 procent vill bort, 25 procent vill stanna medan 50 procent inte har en bestämd åsikt. Därmed är det också osannolikt att det sker stora förändringar inom den närmaste framtiden.

Bill Justinussen, ordförande i Västnordiska rådet, belyste Västnordiska rådet som ytterligare en plattform där de nordiska självstyrelserna har en självständig roll inom ett regionalt samarbete. Han menade också att nordiska fredsmodeller kan exporteras även till samarbeten där Norden själv deltar, till exempel Nordiska rådet, där det är viktigt att förhålla sig till Ryssland.

Ryssland var ett tema som även togs upp av seniorforskare Pertti Joenniemi i hans expertpresentation under titeln ”Varför och på vilket sätt är nordiska erfarenheter relevanta för internationella fredsprocesser? – det externa perspektivet”. Pertti joenniemi belyste vikten av ”ontologisk säkerhet”, alltså att kunna känna sig trygg och säker snarare än att bygga sin världsbild och sina relationer till omvärlden på basen av rädsla och hotbilder.

Många av de perspektiv som lyftes fram stöder uppfattningen att de Nordiska självstyrelserna kan betraktas som fredsprojekt. Konflikter och spänningar finns, men de hanteras på fredlig väg, vilket kontrasterades mot hur minoritets- och majoritetsproblematik hanteras på många andra håll i världen. De nordiska självstyrelserna lyftes också fram som en del av den nordiska självbilden och som en del av ett nordiskt ”brand”. Flera av talarna såg positivt på möjligheterna att använda erfarenheterna från nordisk självstyrelse som inspiration i internationell konfliktlösning, men flera pekade också på vikten av att se inåt och fortsätta att arbeta för att fredligt hantera sina utmaningar, både internt och i externa relationer.

Konferensen var ett led i forskningsprojektet med samma namn, och förväntades inte ge några slutliga svar. Snarare hoppades arrangörerna att konferensen skulle tillföra nya perspektiv och väcka nya frågor. Projektledaren och forskaren Sarah Stephan från Ålands fredsinstitut konstaterade efter konferensen att hon fått många aha-upplevelser och att nya frågeställningar uppstått under eftermiddagen. Ålands fredsinstitut och Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott arbetar nu vidare för att samla forskningstexter och sammanfattningar från konferensen i en publikation som ska färdigställas under våren.

——-

Forskarna som deltar i projektet är professor Markku Suksi, fil. dr. Gunilla Herolf, fil.dr. Rickard Palmer, LL.M. Sarah Stephan, pol. dr. Maria Ackrén, professor Ágúst Thór Árnason, professor Gudmundur Alfredsson, pol. dr. Tove Malloy, lektor och cand. polit. Lise Lyck, jur. dr. Kári á Rógvi och docent Sia Spiliopoulou Åkermark.

Det slutliga programmet kan laddas ner här.

Länkar till rapportering från seminariet:

Nordiska rådets hemsida:
Självstyre = självständighet + samarbete
Säkerhets- och självstyrespolitiken går hand i hand

Ålands radio:
Många diskuterade nordiska självstyrelser
Gunilla Herolf i Fredsinstitutets forskarråd samt riksdagsledamot Elisabeth Nauclér intervjuas av Totte Vesterlund.