Rapporten är en del i utredningen om EU-medlemskapets betydelse för Åland. 25 år av EU-erfarenheter har analyserats av Ålands fredsinstitut i samarbete med Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) på uppdrag av Ålands landskapsregering.

Hur beskrivs EU-medlemskapets påverkan på Åland i allmänhet och självbestämmandet i synnerhet av Ålands landskapsregering? Hur har Åland svarat på denna påverkan och deltagit i och försökt påverka EU-samarbetet? Utredningen har sökt svar på dessa frågor dels i offentliga handlingar, dels genom intervjuer med åländska politiker och tjänstemän.
Åland gick in i EU utifrån ett gynnsamt läge och strävade vid inträdet efter att skydda och bibehålla sin självstyrelse och sin ekonomi. Undantagen Åland fick som gäller Ålands status, självstyrelse och skatteundantag sågs och ses som primära.
EU-medlemskapet anses ha lett till att Ålands självstyrelse har ”stärkts i teorin men försvagats i praktiken”. Det stärker Ålands status att den nämns i Finlands anslutningsfördrag till EU. Att Åland skulle ge upp makt till EU var väntat, men graden av förskjutning av behörighet till och behov av samarbete med staten var inte lika uppenbar vid inträdet.
Sammanfattningsvis kan de problem landskapsregeringen sett när det gäller självbestämmande och deltagande delas in i fem områden: 1) Åland saknar direkt inflytande i EU:s institutioner och måste gå igenom Finland för att kunna påverka 2) logiken mellan nationell behörighetsfördelning och EU-rätt är inte densamma vilket leder till förlust av behörighet och beroende av Finland utöver vad som förutsetts 3) det finns luckor vad gäller att tillgodose att Åland ska ha tillräcklig insyn och inflytande i alla faser av ett ärendes gång, beredning, beslut, genomförande och överträdelse 4) Ålands delaktighet försvåras av att beredningen nationellt sker på finska 5) Åland har en liten förvaltning vilket leder till resursbrist och svårigheter att upptäcka problem och komma in i ett så tidigt skede att det är möjligt att försöka påverka.
EU ansågs vara det bästa möjliga alternativet för Åland när Finland och Sverige gick med 1995. EU:s grundtankar om bland annat fred, säkerhet och de fyra friheterna sågs och ses som positiva för Åland. Åland är idag så integrerat i det europeiska samarbetet att informanterna har svårt att föreställa sig alternativ, i synnerhet sådana alternativ där man inte ändå skulle behöva dras med många av de problem EU-samarbetet orsakar Åland, och utan att vissa av dem skulle försvåras (exempelvis skattegränshantering). Även utan EU, eller utanför EU, är världen så integrerad och regelverk för internationellt samarbeten så komplexa, att de skulle vara svårhanterliga för en liten förvaltning.