Denna forskningsnot introducerar genus och feministisk teori som viktiga verktyg för att förstå internationella relationer (IR), och använder ögonblicksbilder från mitt pågående forskningsprojekt om genus och nedrustning i svensk säkerhetspolitik under perioden efter kalla kriget för att exemplifiera hur feministiska bidrag till fältet kan se ut. Genom att analysera mediebilder om Sveriges relation till Nato under 2022-2023 argumenterar jag för att sådana källor drar nytta av välkända samhälleliga stereotyper om till exempel kön för att vara meningsfulla för sin publik. De visuella bilder som ingår i denna studie bidrar till att destabilisera associationer mellan säkerhetspolitik, nationell identitet och maskulinitet från kalla krigets Sverige genom att porträttera svenska politiker som kvinnliga brudar redo att gifta sig med manliga NATO-representanter och därigenom få skydd inom vad som tidigare har konceptualiserats som en könsbestämd NATO-familj. Både mänskliga kroppar och känslor relaterade till rädsla bidrar till att skapa mening kring sådana representationer. Denna forskningsnot finns bara på engelska, se länk.