Nu utkommer årets första rapport i serien Rapport från Ålands fredsinstitut/Report from the Åland Islands Peace Institute. Den är författad av Heidi Öst och har titeln Ålandsexemplets komplexitet, flexibilitet och kontinuitet.
Rapporten presenteras i dag, på Ålands demilitariseringsdag 30 mars, för ledamöterna i Ålands lagting.
Heidi Öst sammanfattar och vidareutvecklar i den här rapporten de viktigaste forskningsresultaten från den vetenskapliga publikationen ”The Åland Example and Its Components – Relevance for International Conflict Resolution” (Ålands fredsinstitut, 2011).
Forskningen för denna rapport har bedrivits på Ålands fredsinstitut under åren 2010-2011. Forskningsprojektet, publikationen på engelska och denna rapport behandlar Ålandsexemplet ur två perspektiv. För det första beskrivs och analyseras Ålandsexemplet som en dynamisk och anpassbar, men ändå kontinuerlig regim. För det andra kartläggs användningen av Ålandsexemplets beståndsdelar och av självstyrelse i synnerhet, som ett konfliktlösningsverktyg under årtiondena sedan kalla krigets slut.
Vad är det som bidrar till att Ålands självstyrelse och demilitarisering visat sig varaktiga och hållbara? Hur har Ålandsexemplets institutioner förändrats över tid och hur har de anpassat sig eller reagerat på förändringar i omvärlden? Vilka faktorer vitaliserar den åländska offentliga debatten och vilka vitaliserar kontakterna med Helsingfors och omvärlden? Dessa frågeställningar utgjorde kärnan i forskningens första del, i vilken fredsinstitutets forskare Sia Spiliopoulou Åkermark, Sarah Stephan och Heidi Öst analyserade utvecklingen av självstyrelsen, demilitariseringen och neutraliseringen samt språk- och kulturskyddet.
I den andra delen av forskningsprojektet genomfördes intervjuer med personer med personlig erfarenhet av internationell konfliktmedling om deras syn på Ålandsexemplets relevans och användbarhet i relation till ett antal specifika etno-politiska konflikter. Främst tillfrågades nordiska experter, detta för att belysa Ålandsexemplets position i nordiska internationella relationer, men även några icke-nordiska experter på Ålands självstyrelse bidrog. Då åländska politiker tidigare intervjuats om användningen av Ålandsexemplet av John Granlund, i arbetet med dennes rapport om Ålandsexemplet, exkluderades åländska politiker avsiktligen i urvalet av personer. Professor emeritus YashGhai, fredsinstitutets styrelseledamot docent Kjell-Åke Nordquist, riksdagsledamot Elisabeth Nauclér och forskare Fujio Ohnishi författade egna texter, medan professor Sten Widmalm, ministrarna Jan Eliasson, Pär Stenbäck och Thorvald Stoltenberg samt ambassadörerna Heikki Talvitie och Terhi Hakala alla ställde upp för muntliga intervjuer med fredsinstitutets forskare.
Syftet med den svenska rapporten är att göra resultaten lättillgängliga för en bredare svenskspråkig publik, men också att lyfta fram några konkreta praktiska slutsatser av intresse för Åland. För den som vill fördjupa sig är dock boken på engelska mycket mer utförlig i sina resonemang och källhänvisningar.
Rapporten kan laddas ner i pdf.
Heidi Öst forskar om nationella minoriteters språkrättigheter och konfliktlösning vid Ålands fredsinstitut. Inom projektet ELDIA författade Öst en studie över de nationella minoritetsspråken finska och meänkielis juridiska situation i Sverige. Inom projektet om Ålandsexemplet, vars forskningsresultat förestående rapport sammanfattar, har Öst studerat det åländska språk- och kulturskyddets utveckling samt användningen av Ålandsexemplet av olika aktörer i internationella konfliktlösningssammanhang. Parallellt med forskningen har Öst tidigare ansvarat för verksamheten vid Ålands medlingsbyrå. För tillfället är hon dock studieledig från tjänsten som medlingsansvarig för att komplettera sina studier med kurser i offentlig rätt vid Åbo Akademi.
Öst har en kandidatexamen i global politik från universitetet i Keele samt en magisterexamen i internationella mänskliga rättigheter från Åbo Akademi.
