Ålandsöarnas ställning har reglerats genom en lång rad internationella överenskommelser.
Åland är sedan 1856 demilitariserat och sedan 1921 också neutraliserat.
Demilitariseringen betyder i korthet följande:
-
- Åland får inte befästas
- Inga militära styrkor får vara på Åland
- Tillverkning, införsel och transitering av vapen och krigsmateriel är förbjuden
- Finland kan låta endast lätta krigsfartyg (men inte exempelvis ubåtar) besöka öarna ibland
- Endast Finlands stridsflyg får flyga över Åland, men inte landa annat än i nödfall
Ålands neutralisering gäller, förutom detta, att om det blir krig, ska Åland lämnas utanför stridigheterna. Åland får varken direkt eller indirekt användas för militära ändamål.
Finland kan minera om Östersjön berörs direkt av en konflikt och Finland behöver skydda landet (inklusive Åland) mot anfall över Åland.
Säkerheten på Åland säkras huvudsakligen genom polisen (som är en åländsk angelägenhet under självstyrelselagen för Åland) och gränsbevakningen (som är statens ansvar och är underställt inrikesministeriet under fredstid men kan underställas försvarsministeriet under krigstid).
Ålands demilitarisering och neutralisering täcker en zon om 3 sjömil från land och brukar ritas som ett moln kring öarna.
Neutralisering av en region är en rättslig ställning och är med andra ord något annat än neutralitet som är en säkerhetspolitisk linje eller konstitutionell regel för hela stater.
Enligt FN-stadgan har alla stater rätten till självförsvar. Vad gäller Finland, är självförsvaret speciellt reglerat när det gäller Åland.
Ålands ställning måste beaktas och respekteras i Finlands och i andra staters politik och handlingar. De olika avtalen har olika fokus och detaljnivå. Det är 1921 års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering som är den mest detaljerade regleringen och den som består av flest avtalsparter.
Ålands särställning ska med andra ord i första hand och i möjligaste mån hanteras politiskt och diplomatiskt och inte militärt.
Folkrättsliga experter menar att den långvariga regleringen och tillämpningen av avtalen innebär att Ålands status har blivit bindande även som sedvanerätt, dvs. gäller gentemot alla internationella aktörer oavsett om de är parter till olika avtal eller inte.
Ålandslösningen som en helhet
Ålands demilitarisering och neutralisering är en viktig del av Ålands särställning internationellt och konstitutionellt. Särställningen består av tre byggklossar som kopplades samman efter första världskriget och till erkännandet av Finlands suveränitet över öarna av Nationernas förbund och andra stater:
-
- Självstyrelse
- Språkliga och kulturella garantier
- Demilitarisering och neutralisering
När dessa tre delar används som en inspiration i internationell konflikthantering brukar man ibland använda sig av termen Ålandsexemplet.
Ålandslösningen är på en och samma gång en geopolitisk säkerhetslösning, ett förtroendefrämjande diplomatiskt system kring Östersjön och en förhandlad särlösning för en språklig minoritet som bor nära en gräns.
De viktigaste internationella avtalen rörande Ålands demilitarisering och neutralisering
1856 års konvention mellan Frankrike, Storbritannien och Ryssland om öarnas demilitarisering (avtalet var en del av fredsfördraget i Paris i slutet av Krimkriget)
Ålandsbeslutet och överenskommelsen inom ramen för Nationernas förbund (juni 1921)
1921 års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering (oktober 1921)
1940 års konvention mellan Finland och Sovjetunionen om öarnas demilitarisering
1947 års fredsfördrag mellan Finland och de allierade efter andra världskriget
Dessa fördrag utgör tillsammans med andra grundläggande internationella avtal såsom FN-stadgan (1945) och Helsingforsakten (1975) ett nätverk av rättigheter och skyldigheter som påverkar alla berörda stater, inklusive Finland och Åland.
Ålands särställning har bekräftats vid många tillfällen även efter 1947, bl.a. efter det Kalla krigets slut och i samband med Finlands inträde i EU.
Åland är inte part till avtalen, men ska enligt självstyrelselagen höras när beslut i viktigare internationella frågor ska fattas.
Ålands kulturstiftelsens avtalssida
Mer information på ämnet demilitarisering och neutralisering (på engelska)
International documents regarding the Åland status
The Åland Foundation for Culture has gathered and published the international documents that make up the formal background of the Åland international status and autonomy, including the demilitarisation and neutralisation. The wording of the original documents has been collected through the archives of the United Nations and the League of Nations and the British Public Records Office. In 1993, a booklet was published, with facsimile prints of the originals and newly controlled translations to Swedish of all documents and to English of the documents in other languages than English or French. In 2018 also the documents concerning Åland in connection to the EU-association 1994 and the Lisbon Treaty of 2009 were added to the collection. The English version of this collection can be found here.
Research project on Demilitarisation
The project “Demilitarisation in an increasingly militarised world. International perspectives from a multilevel regulatory framework – the case of the Åland Islands” was conducted in 2015-2018 at the Åland Islands Peace Institute. It was led by Dr Sia Spiliopoulou Åkermark and supported by the Kone foundation, Helsinki.
Cooperation partners in the project were the University of Lapland and its Arctic Centre in Rovaniemi, Finland. Researchers involved in the project were: JD Pirjo Kleemola-Juntunen; research professor and director of the Arctic Centre in Rovaniemi Timo Koivurova; doctoral candidate and junior researcher Saila Heinikoski; as well as research assistants Yannick Poullie and Filip Holienčin.
At the end of the project an international symposium was held on October 2018 in Mariehamn and the book “Demilitarisation and International Law in Context – The Åland Islands” was published by Routledge publishers. The book is available for purchase here.
Sia Spiliopoulou Åkermark´ s summary of the project can be found in What is the essence of the institution of demilitarisation? Reflections upon Completion of the Research Project.
In addition to the book, the following articles were published within the project (in chronological order):
Sia Spiliopoulou Åkermark, “Old rules and new technology. Drones and the demilitarization and neutralization of the Åland Islands” Finnish Yearbook of International Law, Vol. 25 (2015), 49—74.
Yannick Poullie, “Åland’s demilitarisation and neutralisation at the end of the Cold War: Parliamentary discussions in Åland and Finland 1988–1995”, International Journal on Minority and Group Rights, Vol. 23: 2 (2016) 179–210.
Saila Heinikoski, “The Åland Islands, Finland and European Security in the 21st Century”, Journal of Autonomy and Security Studies, Vol.1:1 (2017), 8–45. Available Open Access.
Saila Heinikoski, “Pool It or Lose It? A contrastive analysis of discourses concerning EU military integration and demilitarization in the Baltic Sea”, Journal on Baltic Security, 3:1 (2017) 32–47. Available Open Access.
Timo Koivurova and Filip Holiencin, “Demilitarisation and neutralisation of Svalbard: how has the Svalbard regime been able to meet the changing security realities during almost 100 years of existence?” Polar Record, Vol. 53:2 (2017) 131–142.
Sia Spiliopoulou Åkermark, “The Meaning of Airspace Sovereignty Today – A Case Study on Demilitarisation and Functional Airspace Blocks”, Nordic Journal of International Law (2017) 91–117.
Sia Spiliopoulou Åkermark, “The puzzle of collective self-defence: dangerous fragmentation or a window of opportunity? An analysis with Finland and the Åland Islands as a case study”, J Conflict Security Law Vol. 22:2 (2017) 249–274.
Pirjo Kleemola-Juntunen, “The Right of Innocent Passage: The Challenge of the Proliferation Security Initiative and the Implications for the Territorial Waters of the Åland Islands” in The Future of the Law of the Sea: Bridging Gaps between National, Individual and Common Interests, ed. Gemma Andreone, Springer publisher (2017), 239–269. Available Open Access.
Pirjo Kleemola-Juntunen, “Straits in the Baltic Sea: What Passage Rights Apply?” in Regulatory Gaps in Baltic Sea Governance: Selected Issues, ed. Henrik Ringbom, Springer, MARE Publication Series, Vol. 18 (2018) 21–44
Sia Spiliopoulou Åkermark, Tatu Hyttinen and Pirjo Kleemola-Juntunen, “Life on the Border: Dealing with Territorial Violations of the Demilitarised and Neutralised Zone of the Åland Islands”, Nordic Journal of International Law, 88:2 (2019) 135-179.
Selected academic articles on the topic
Holger Rotkirch, “The Demilitarization and Neutralization of the Åland Islands: A Regime ’in European Interests’ Withstanding Changing Circumstances”, Journal of Peace Research 4 (1986), 357-376.
Åsa Gustafsson, “Aspects Regarding the Svalbard Demilitarisation in Relation to Norway Joining the Atlantic Alliance in 1949, and Reflections on the Åland Islands’ Demilitarised and Neutralised status in the Event of a Finnish NATO accession”, Journal of Autonomy and Security Studies, 2:2 (2018), 10–53. Available open access.
Selected books available in English
Lauri Hannikainen and Frank Horn, Autonomy and Demilitarisation in International Law: The Åland Islands in a Changing Europe (1997) Kluwer Law International, the Hague.
Teija Tiilikainen, Åland, Finland and European Security, The Åland Islands Peace Institute (2002).
Christer Ahlström, Demilitarised and Neutralised Territories in Europe (2004) The Åland Islands Peace Institute.
Susanne Eriksson, “Åland – A demilitarised and neutralised territory”, in Eriksson et al, Islands of Peace. Åland’s autonomy, demilitarisation and neutralisation (2006) The Åland Islands Peace Institute, 9—36.
Sia Spiliopoulou Åkermark, “Ålands Demilitarisation and Neutralisation: Continuity and Change”, in Sia Spiliopoulou Åkermark (ed.), The Åland Example and Its Components – Relevance for International Conflict Resolution (2011) The Åland Islands Peace Institute, 28—49.
Utvalt material tillgängligt på svenska
Mikaela Björkholm och Allan Rosas, Ålandsöarnas demilitarisering och neutralisering, Meddelande från Ålands kulturstiftelse (1990).
Christer Ahlström, Demilitariserade och neutraliserade områden i Europa, Forskningsrapport från Ålands fredsinstitut, meddelanden från Ålands högskola nr 7, Mariehamn (1996).
Ove Bring, Lauri Hannikainen, Pertti Joenniemi och Krister Wahlbäck, Åland på den säkerhetspolitiska agendan, Rapport från symposiet ”Hur utveckla Ålands demilitarisering och neutralisering?” 30.11.1995, Meddelanden från Ålands högskola nr.8, Mariehamn (1996).
Teija Tiilikainen, Åland, Finland och europeisk säkerhet, Ålands fredsinstitut (2002).
Christer Ahlström, Demilitariserade och neutraliserade områden i Europa, Ålands fredsinstitut (2004).
Susanne Eriksson, ”Åland – demilitariserat och neutraliserat område” i Eriksson m.fl. Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering, Ålands fredsinstitut (2006) 9—35.
Graham Robins och Jenny Lucenius, ”Demili- vadå?: demilitariseringens ABC” (2006).
Kenneth Gustavsson, Ålandsöarna – en säkerhetsrisk? Spelet om den demilitariserade zonen 1919-1939, PQR-kultur (2012).
Ålands landskapsregering, Ålands demilitarisering och neutralisering – Handbok för landskapets myndigheter (2015)tillgänglig online.
Åsa Gustafsson, ”Gränsbevakningens förändrade befogenheter: Frågor om transparens och demilitarisering”, i Spiliopoulou Åkermark (red.) Styr ålänningarna sitt öde? Demokratiperspektiv på Åland, Cavannus (2021).
Publications of the Åland Islands Peace Institute can be ordered here.
