Ålands fredsinstitut har under sitt snart tjugoåriga liv samlat en stor kunskap och kompetens i frågor som rör Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering samt om de kultur- och språkskyddsarrangemang som kopplats till systemet. Denna kunskap sprids till både vetenskapliga och andra kretsar. Ålands fredsinstituts strävar efter att öka kunskapen om Ålands internationella och konstitutionella ställning, samt att erbjuda information och analys av aktuella samhällsfrågor – för att skapa förutsättningar för fredlig konflikthantering.
För de internationella målgrupperna arbetar Ålands fredsinstitut i första hand med att tillgodose behovet av information om och analys av Åland och Ålandsexemplet, speciellt i anslutning till frågor om minoriteter och självstyrelseformer. Kompetensen inom detta område används till rådgivning, handledning och annan medverkan i internationell konflikthantering. För besökande grupper ordnas program beroende på behov. Det kan t.ex. röra sig om kortare presentationer av Ålandsexemplet, seminarier om autonomier och minoriteter, forskarseminarier och mer direkt konflikthanteringsinriktade insatser. Detta görs bland annat i samarbete med Ålands landskapsregering och utrikesministeriet.
Ålands som mötesplats och kunskapskälla
Det internationella intresset för Ålandsexemplet är stort. Ålands fredsinstitut tar regelbundet emot internationella gäster som kommer till Åland för att lära sig om självstyrelse
n som konstitutionellt och folkrättsligt förankrat institut och om demilitariseringens och neutraliseringens innehåll och praktiska betydelse. Åland och Ålandsexemplet fungerar som mötesplats och inspirationskäll a för grupper som strävar efter fredlig samexistens och lösning på konflikter.
Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark är medlem av kontaktgruppen för Ålands landskapsregering och Finlands utrikesministerium har som mål att utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang. Kontaktgruppen för statistik över utländska grupper som fått information om Ålandexemplet antingen vid besök på Åland eller på hemmaplan. Sedan november 1992 har enligt denna lista närmare 300 grupper av politiker, tjänstemän, journalister, fredsarbetare och ungdomar, många av dem från länder med konflikter, deltagit i seminarier, studiebesök, utbildningar och presentationer av Åland. Besökarna har kommit till exempel från andra självstyrda områden, Södra Kaukasus, forna Jugoslavien, Japan, Kina, Mellanöstern, Iran och Centralamerika.
Ålandsexemplet som inspirationskälla
Ålands fredsinstitut använder termen ’exempel’ snarare än ’modell’ för att betona att Ålandslösningarna inte kan användas som ett paket som passar varje enskild situation där självstyrelse och konfliktlösning är aktuella. Ålandsexemplet bör användas konstruktivt och som inspirationskälla. Ålandsexemplet omfattar ett flertal komponenter, vilka alltför sällan lyfts fram i sin helhet som det nät som upprätthåller och förnyar regimen. Bland komponenterna kan man särskilt nämna lagtingets och självstyrelsepolitiska nämndens återkommande diskussioner om självstyrelsens förstärkning och utveckling, Ålandsdelegationens roll som granskare av åländsk lagstiftning, och presidentens roll i Finland med avseende på Ålandsärenden. Det finns med andra ord en kontinuerlig dialog mellan Mariehamn och Helsingsfors. Dialogen tillåter förändringar i systemet, något som ofta glöms av alla dem som tänker på Ålands status som den såg ut 1921.
Konferens 2011
Närmare 100 personer från många länder samlades tisdagen den 1 november 2011 i Mariehamn på Åland för den internationella konferensen ”Ålandsexemplet och dess komponenter – betydelse för internationell konfliktlösning”.
Konferensen avslutade ett forskningsprojekt om Ålandsexemplet som pågår under åren 2010-2011 och samtidigt lanserades publikationen ”The Åland Example and Its Components – Relevance for International Conflict Resolution”, innehållande resultaten från forskningsprojektet.
