Dags för julledighet! Vårt kontor är stängt under vecka 52 och vecka 1. Vi är tillbaka och har öppet som vanligt igen den 7 januari 2025. God jul och ett fredligt, gott, nytt år!
Hej, jag heter Freya Roe. Jag är utbildad arkeolog och flyttade från USA till Åland för snart 9 år sedan. Till mitten av januari kommer jag att finnas på fredsinstitutet där mitt främsta fokus är ett projekt där vi skapar en fredspromenad – en stadsvandring där man helt enkelt kan lära sig mer om Fredens öar och Ålands fredshistoria genom olika berättelser om platser, grönområden, personer, händelser, byggnader, konstverk, statyer etc. Varför just fredsinstitutet? Under de senaste åren med pandemi och krig så vill jag bredda mitt perspektiv och se om jag kan bidra till något som har en direkt fredskoppling. Redan vid första mötet med Anna och Petra kändes det som att allting föll på plats, de hade många idéer och Fredspromenaden passade bra med min erfarenhet inom historia och förmedling. Har du en berättelse som kunde vara intressant att lyfta under promenaden? Hör av dig till mig på [email protected] !
Missade du demilitariseringsseminariet som Ålands fredsinstitut ordnade på Mariehamns stadsbibliotek i slutet av september? Ingen fara, vi spelade in så att du kan ta del av dialogerna i efterhand. Den 21:a september 2023 anordnade vi ett seminarium på Mariehamns stadsbibliotek om Ålands demilitarisering med ett klassiskt musikinslag av den ukrainska pianisten Olha Dmytrenko. Att Åland kallas för fredens öar vet många, men vad begreppet demilitarisering är, betyder och innebär för Åland, Finland och omvärlden är inte alltid lika självklart. Den åländska demilitariseringen har med jämna mellanrum ifrågasatts sedan den trädde i kraft för 167 år sedan. Debatten är igång igen. Under seminariet gav fredsinstitutet sin syn på det senaste aktuella läget och svarade på frågor som: Vilka avtal vilar den på? Kan den finska regeringen på egen hand bestämma att avskaffa den? Hur ska vi tänka kring värnplikten? Är vi naiva om vi tror på att Åland kan fortsätta vara fredens öar? På scen ser du Ålands fredsinstitut direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, juris doktor och docent i internationell rätt, i dialog med fredsinstitutets informatör Liz Lindvall.
Intresset för KUT-nätverkets lunchseminarium ”Fakta för bra beslut – där miljö och ekonomi möts”, har varit stort och seminariet är nu fullbokat. Du har möjlighet att skriva in dig på en väntelista här nedan. KUT-nätverket initierades 2018 av Ålands fredsinstitut, ÅSUB, Högskolan på Åland och Ålands sjöfartsmuseum. Idag ingår även Ålands landskapsregering, lotsfunktionen i nätverket bärkraft.ax och Centralbiblioteket på Åland i KUT. Nätverket har som mål att skapa intresse och förståelse i samhället om fakta, kunskap och forskning samt att främja forskningens ställning på Åland. Seminariet 14.9 ordnas i samarbete med Interreg Central Baltic Programme. Var? Kaptenssalen, Hotell Arkipelag, Strandgatan 35, Mariehamn När? 14.9, kl. 11.30-13.00
Ålands fredsinstitut har tagit initiativ till en antologi om demokratins idéer, utveckling och förutsättningar på Åland. Ett projekt som pågått under 2019-2020 och som har färdigställts under år 2021. Boken har namnet ”Styr ålänningarna sitt öde? Demokratiperspektiv på Åland” och gavs ut den 15 september 2021 i samarbete med Ålands museums bildarkiv och det åländska förlaget Cavannus. I 12 kapitel, ackompanjerade av Elis Fogdes fotografier ur Ålands museums bildarkiv, tar författarna med oss in i ett öppet samtal om demokratin på Åland där fakta möter tolkning och där gamla frågor ställs på nytt i nya former. Vi hoppas med boken kunna bidra till en bredare samhällsdiskussion om vad demokrati är idag för ett litet samhälle i ett självstyrt örike och för alla människor som bor här. Projektet har fört samman författare och forskare med anknytning till Åland eller Ålandsfrågor, från olika vetenskapsgrenar, däribland tre av fredsinstitutets medarbetare. Arbetet med antologin stärker den tvärvetenskapliga forskningsmiljön på Åland och bidrar till kunskapsutvecklingen om samhällsfrågor. Forskarna har skärskådat relationen mellan självstyrelse och demokrati som en del av demokratiutvecklingen i Finland, Norden, Europa och världen. Frågor om delaktighet, rättssäkerhet och demokratin i vardagen står i fokus. Boken säljs i de åländska bokhandlarna – Diskussionerna
Kastelholmssamtalen är ett återkommande evenemang under beskydd av Finlands tidigare president Tarja Halonen, där aktuella fredsfrågor diskuteras inför publik. Evenemanget arrangeras av Ålands fredsinstitut på Kastelholms slott på Åland. Publiken består av ett hundratal inbjudna gäster från Åland, Finland, Sverige och i viss mån övriga Norden och Europa. Det finns också ett antal öppna platser som intresserade kan anmäla sig till. Kastelholmssamtalen hålls på svenska och är indelade i två delar. Det första samtalet är ett panelsamtal som hålls på Kastelholms slott. Panelen på slottet består av erfarna politiker, forskare, diplomater och andra sakkunniga som diskuterar det valda temat under ledning av en moderator. Samtalet filmas och sänds digitalt. Efter slottssamtalet fortsätter diskussionen i rundabordsform på närliggande restaurang Smakbyn. Vid detta samtal inleder tre kommentatorer med sina reflektioner kring årets tema, och därefter hålls en modererad diskussion med panelen från slottet och publiken. Tidigare publicerade nyheter:
Norden har erfarenheter av fredlig konfliktlösning och fredlig samexistens som är värda att lyfta fram och dra lärdomar av. Det finns ett stort internationellt intresse för dessa erfarenheter. Samtidigt finns det tecken som tyder på att Norden är på väg att frångå sin traditionella fredsprofil. Hur ser de nordiska länderna – var för sig och gemensamt – på fred? Hur rimmar fredsprofilen med ökat samarbete kring säkerhets- och försvarsfrågor mellan de nordiska länderna? Ska Norden vara och betraktas som en fredsregion även i framtiden? Hur kan man förstärka och utveckla fredsprofilen? Hur kan nordiska erfarenheter bidra till fredlig samhällsutveckling runt om i världen? Ålands fredsinstitut vill skapa arenor där Nordens fredsprofil kan diskuteras och arbetar därför för att få till stånd ett årligen återkommande nordiskt fredsforum där politiker, diplomater, forskare från olika discipliner och representanter för civilsamhället från de nordiska länderna kan samlas för att diskutera Nordens förhållande till fred, historiskt och i nuet, i teori och praktik, internt och i externa relationer. Ålands fredsinstitut följer utvecklingen mot utökat nordiskt samarbete kring säkerhets och försvarssamarbete. Ålands fredsinstitut anser att syften med och konsekvenser av ett sådant samarbete måste diskuteras kritiskt och i relation till Nordens traditionella fredsprofil. Hösten 2013 startade
Arbetspapper från Ålands fredsinstitut Ålands fredsinstitut arbetar sen första början (1992) med frågor om fred, säkerhet, minoriteter och självstyrelser. Syftet är att förebygga och hantera konflikter och våld. Fredsinstitutet ordnar seminarier, konferenser och utbildningar inom dessa områden och publicerar regelbundet rapporter och böcker. Rapporterna i rapportserien Rapport från Ålands fredsinstitut – Report from the Åland Islands Peace Institute ställer krav på omfattande forskning och vetenskaplig relevans; de kan laddas ner gratis i pdf, länkar hittar du Ålands fredsinstitut grundades 1992 och arbetar med frågor om fred, säkerhet, minoriteter och självstyrelser. Syftet är att bredriva forskning, utbildning och kunskapsspridning för att bidra till konfliktlösning och fred i vid mening. Fredsinstitutet ordnar seminarier, konferenser och utbildningar inom sina arbetsområden och publicerar regelbundet rapporter och böcker. För närvarande publicerar institutet serien ”Rapport från Ålands fredsinstitut – Report from the Åland Islands Peace Institute” vilken innehåller rapporter baserade på forskning och med vetenskaplig relevans; de kan laddas ner gratis här. Som komplement till denna rapportserie ger Ålands fredsinstitut också ut den elektroniska serien ”Arbetspapper från Ålands fredsinstitut – Working Papers from the Åland Islands Peace Institute”. Dessa papper är oftast kortare än rapporterna men längre än våra bloggar. De rör ämnen som kan vara specialiserade