Hoppa till innehåll
peace-logo
  • Svenska
  • English
  • Svenska
  • English
Sök
  • Nyheter
  • 30-årsjubileum
  • Projekt
  • Seminarier
  • Publikationer
  • Möjligheter
    • Skriv för JASS
    • Sök praktik hos oss
    • Bli en av våra gästforskare
    • Delta i e-kurs om Ålandsexemplet
    • Bli en av våra medarbetare
    • Besök oss
    • Stöd oss genom Ålands fredsfond
  • Om oss
  • Ålands fredsfond
Meny
  • Nyheter
  • 30-årsjubileum
  • Projekt
  • Seminarier
  • Publikationer
  • Möjligheter
    • Skriv för JASS
    • Sök praktik hos oss
    • Bli en av våra gästforskare
    • Delta i e-kurs om Ålandsexemplet
    • Bli en av våra medarbetare
    • Besök oss
    • Stöd oss genom Ålands fredsfond
  • Om oss
  • Ålands fredsfond
KASTELHOLMSSAMTAL
FORSKNING
ÅLANDSEXEMPLET
JASS
Sia_nu

Krig eller fred? Om sammanblandning av civila och militära begrepp

Sia_nu

Sia Spiliopoulou Åkermark är Fredsinstitutets direktör och ansvarig för forskningsverksamheten.

Bloggen skrivs av Fredsinstitutets nuvarande eller tidigare personal, gästforskare och styrelseledamöter eller av inbjudna gästskribenter. Åsikterna är författarens egna.

Den 26 januari meddelade finska marinen att man står som värd för den multinationella Northern Coasts-övningen (NOCO) som ordnas i finska vatten i september 2010. Det intressanta i meddelandet är att övningen kallas för en ’krishanteringsövning’, inte enbart och enkelt för en militär eller marin övning. Krishantering är ett relativt nytt begrepp som har slagit rot i internationell, europeisk och finsk politik och retorik. Det är framför allt de s.k. ’nya hoten’ som ska hanteras, som exempel nämns ofta terrorism, sjöröveri, stora miljökatastrofer.
Vad är det då för ett grepp, det att vi nu talar så ofta om ’krishantering’? En klar effekt som visas i exemplet med den finska marina övningen är att man gärna utgår ifrån nödvändigheten av militärens närvaro för att hantera ’krisen’. I våra medvetanden blir det en självklar sanning att kriser ska hanteras militärt. För det andra suddas gränserna mellan militär och polisiär våldsanvänding ut. Dessa två system har varit skilda under lång tid i norden och de styrs av olika regelverk och övervakningsmekanismer. Det nya betraktelsesättet gör att det uppstår en gråzon mellan militärens och polisens uppgifter och rätt att använda våld. Vilka regler gäller när militären agerar i fredstid för att hantera en kris? Betraktas terrorister som fiender, som blir krigsfångar om de grips? Vem har rätt att besluta om olika tvångsåtgärder i fråga om sjöröveri? Om vi har ett internationellt samarbete för krishantering vilken rättsordning ska avgöra vilka tvångsåtgärder eller våldsnivå som får användas i olika situationer? Även för Ålands del uppstår viktiga frågor. Vilken position har gråzonen mellan militär och civil verksamhet under demilitariserings- och neutraliseringsreglerna? Vem, hur och när kan ”krishantera” i den demilitariserade zonen? Frågorna är många och svåra och slätas ut eller kanske sopas de under mattan genom att vi så lättvindigt talar om krishantering.

Marinens pressmeddelande finns på:
http://www.mil.fi/maavoimat/tiedotteet/5816.dsp

  • Nyhet
  • mars 10, 2010
FöregåendeFöregåendeSommarskola om mänskliga rättigheter och minoriteter
NästaSeminarium om Natos nya strategiska konceptNästa
symbol-footer

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

Tidigare nyhetsbrev
Fredis endast text
  • +358 18 155 70
  • peace@peace.ax
  • Hamngatan 4 AX-22100 Mariehamn
    Åland, Finland

Ladda ner vår broschyr

Ålands medlingsbyrå

Fredsfonden

Webbplatskarta

Facebook

Twitter

Youtube

© All rights reserved. webbYRÅ APRIL KOMMUNIKATION