Nobels fredspris år 2020 går till FN:s livsmedelsprogram för arbetet mot svält, bidrag till att skapa förutsättningar för fred i konfliktutsatta områden och för arbetet mot användningen av svält som ett vapen i krig och konflikt.
Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark kommenterar.
År 2020 är ett speciellt år. Vi har blivit starkt medvetna om fredens och livets skörhet. Därför är FN:s matprogram en fin nobelpristagare i år. De jobbar både i fredstid och i konflikter för att främja matsäkerhet och för att vi ska slippa hungersnöd.
Spänningarna ökar idag i flera regioner i världen. Våldet har eskalerat i konflikter och genom auktoritära regimers och väpnade gruppers handlingar. Stormakter väljer att åsidosätta den internationella rättssäkerheten. Yttrandefriheten stryps och sanningen förvrängs i populistiska och nationalistiska toner också i vår egen omgivning. Just därför att årets Nobelpris viktigare än någonsin. Ovanstående trender resulterar i en ännu mer ojämn och orättvis fördelning av världens resurser. Forskningen har visat på kopplingen mellan demokrati, yttrandefrihet och matsäkerhet.
Årets fredspris påminner oss om att det finns starka och konstruktiva krafter som samarbetar i syfte att skapa en mera rättvis, hållbar och fredligare värld. FN:s matprogram är en sådan för många dold hjälte. Trots att de inte får så stora rubriker i medier och plats i den allmänna debatten gör de ett stort, långsiktigt och framåtblickande arbete på många håll.
Grunden för sådant arbete finns i internationella avtal och beslut, såsom den humanitära rättens regler om skydd av civilbefolkningen som innebär bl.a. att hunger inte är en acceptabel krigsmetod. Ålands fredsinstitut ordnade senaste Kastelholmssamtal 2020 om kopplingarna mellan miljö och fred. Förstörelsen av den naturliga miljön innebär hunger, fördrivning av människor, stora flyktingströmmar. Och omvänt, hunger gör människor desperata och bidrar till våldsanvändning.
Vi har här på Åland väldigt många som jobbar med matsäkerhet: jordbrukarna som jobbar ekologiskt, det civila samhällets många institutioner, Ålands vatten, offentliga institutioner, mataffärer och restauranger som motverkar matsvinn. Vi tar vårt lilla ansvar här. FN:s matprogram tar det stora globala ansvaret och jobbar i 88 länder, särskilt i södra halvklotet.
Årets fredspris handlar i mina ögon om internationella regler, om samarbeten och om rättvisa. Idén om alla människors lika värde innebär att vi måste aktivt skapa likvärdiga förutsättningar för livet runt om på vår jord.
