Trots att resolutionen är relativt ny har den väckt stort intresse och Sverige har anammat idén om vikten av jämställdhet och kvinnors behov i fredsprocesser bland annat genom att skapa nya institutionella strukturer. Som framgår av Katharina Hills rapport, har detta arbete främst fokuserat på kvantitativa aspekter, det vill säga antalet kvinnor som deltar på olika nivåer och i olika strukturer – i synnerhet inom det militära.
Deltagande är en viktig aspekt av FN: s resolution 1325, men att fokusera på den aspekten och främst inom försvaret gör att fokus hamnar på de militära strukturernas fredsoperationer snarare än på icke-militära fredsinsatser och fredsprocesser. Behovet av jämställdhet inom fredsarbete militariseras och arbetet med FN: s resolution 1325 kan ses som en form av ”genderwashing”. Detta motverkar tanken om att en hållbar fred måste byggas främst med fredliga och genuskänsliga verktyg.
