Ålands fredsinstitut har länge arbetat med att analysera det så kallade Ålandsexemplet och dess komponenter, demilitarisering/neutralisering, självstyrelse och språkliga och kulturella rättigheter. Fredsinstitutet har också engagerat sig i frågor om Norden och de nordiska ländernas förhållningssätt till fred. Projektet ”Självstyrelserna i Norden – erfarenheter och visioner från ett fredsperspektiv” kombinerar dessa två perspektiv. Inom projektet granskas de tre självstyrelserna i Norden, Åland, Färöarna och Grönland ur ett fredsperspektiv.
Norden har erfarenheter av fredlig konfliktlösning och fredlig samlevnad som är värda att lyfta fram och dra lärdomar av. Det finns ett stort internationellt intresse för dessa erfarenheter, inklusive erfarenheter av territoriell självstyrelse. Norden och de nordiska länderna har ofta betraktat sina självstyrelser som perifera undantag och ibland även som problem. Relationerna mellan det som kan beskrivas som ”centra och periferier” är inte alltid friktionsfria ens i Norden. Projektet vill lyfta fram ett alternativt perspektiv, och undersöka om självstyrelserna kan betraktas som en resurs för fredlig samhällsutveckling och som relationer som fortfarande utvecklas. Vilken betydelse har de självstyrda områdena Åland, Färöarna och Grönland haft för framväxten av ett fredligt Norden, och tvärtom, har en fredlig omgivning påverkat självstyrelsernas utveckling? Kan nordiska erfarenheter av självstyrelse vara en inspirationskälla i internationell konfliktlösning?
I projektet deltar forskare som utifrån sina specialområden gör fallstudier eller jämförelser av Åland, Grönland och Färöarna inom områdena säkerhetspolitik, juridik, statsvetenskap och ekonomi. Forskarna kommer också att diskutera självstyrelserna i relation till utvecklingen inom Norden samt deras relevans för fredlig utveckling och hantering av mångfald i andra delar av världen.
Den 26 januari 2015 anordnas en konferens i samband med Nordiska rådets samlade utskottsmöten på Åland. På talarlistan finns både forskare och politiker och publiken består av Nordiska rådets ledamöter och andra särskilt inbjudna åhörare. De artiklar som skrivs av forskarna utgör inspiration för konferensen, där mötet mellan forskare och politiker kan öppna upp för nya perspektiv på tematiken Norden, freden och självstyrelserna. Konferensens innehåll och forskningsunderlaget ska senare samlas i en publikation.
Forskarna som deltar i projektet är professor Markku Suksi, fil. dr. Gunilla Herolf, fil.dr. Rickard Palmer, LL.M. Sarah Stephan, pol. dr. Maria Ackrén, professor Ágúst Thór Árnason, professor Gudmundur Alfredsson, pol. dr. Tove Malloy, lektor och cand. polit. Lise Lyck, jur. dr. Kári á Rógvi och docent Sia Spiliopoulou Åkermark.
Ålands fredsinstitut har under åren initierat flera liknande projekt och publikationer där forskare från olika discipliner, specialiserade på självstyrelse, minoriteter eller säkerhet samarbetat. Bland annat kan nämnas projektet om ”Minorities around the Baltic Rim” (avslutades 2006), ”The Åland Example and Its Components – Relevance for International Conflict Resolution” (2010-2011) samt minoritetsspråk och flerspråkighet i Europa (ELDIA, 2010-2013). Ålands fredsinstituts forskningsprogram för åren 2014-2017 lyfter fram vikten av forskning kring Nordens roll som fredsregion i en globaliserad värld.
