Rapport nr 2 -2015
Ålandsexemplet och dess tre komponenter – självstyrelse, minoritetsskydd samt demilitarisering och neutralisering – har länge framförts som inspirationskälla för konfliktlösning både i teorin och praktiken. I ett bidrag till denna forskning jämför statsvetaren Gustav Blomberg Ålandsexemplets så kallade funktionalitetsfaktorer med implementeringen av den semifunktionella självstyrelse som finns i muslimska Mindanao (Autonomous Region of Muslim Mindanao, ARMM) i södra Filippinerna. Den territoriella konflikten bakom, med ursprung redan i den spanska koloniseringen, är en av världens äldsta och berör olika muslimska grupperingar i ett övervägande katolskt Filippinerna.

Blomberg ställer frågan: kan Ålandsexemplet användas som inspirationskälla i muslimska Mindanao och i såfall till vilka delar? Kan vi ringa in vad det är som hindrar en utveckling mot en framgångsrik självstyrelse för regionen? Rapporten går systematiskt och detaljerat igenom de faktorer som genom tidigare forskning (Ghai, Spiliopoulou Åkermark, Öst) identifierats som Ålandsexemplets styrkor, från säkerhetsarrangemang till territoriella avgränsningar. Genom denna kartläggning identifierar Blomberg problemen i muslimska Mindanao.
De största hindren har att göra med starka friktioner mellan olika huvudaktörer – fysiskt våld är fortfarande närvarande i form av bl.a. beväpnade grupper och klanfejder samtidigt som säkerheten är bristfällig. Autonomisystemet idag är svagt och präglas av odemokratiska strukturer och problematiska relationer mellan autonomin och centralstaten. ARMM som territorium är svårdefinierat och har dessutom känsliga konflikter över naturresurser. Med andra ord är utgångsläget i en jämförelse med Åland mycket annorlunda. Trots detta faktum argumenterar Blomberg för att det finns orsak att hämta inspiration från Ålandsexemplet och dess innovativa lösningar på frågor som rör säkerhet, minoritetsidentitet och maktdelning.