Hoppa till innehåll
peace-logo
  • Svenska
  • English
  • Svenska
  • English
Sök
  • Nyheter
  • 30-årsjubileum
  • Projekt
  • Seminarier
  • Publikationer
  • Möjligheter
    • Skriv för JASS
    • Sök praktik hos oss
    • Bli en av våra gästforskare
    • Delta i e-kurs om Ålandsexemplet
    • Bli en av våra medarbetare
    • Besök oss
    • Stöd oss genom Ålands fredsfond
  • Om oss
  • Ålands fredsfond
Meny
  • Nyheter
  • 30-årsjubileum
  • Projekt
  • Seminarier
  • Publikationer
  • Möjligheter
    • Skriv för JASS
    • Sök praktik hos oss
    • Bli en av våra gästforskare
    • Delta i e-kurs om Ålandsexemplet
    • Bli en av våra medarbetare
    • Besök oss
    • Stöd oss genom Ålands fredsfond
  • Om oss
  • Ålands fredsfond
KASTELHOLMSSAMTAL
FORSKNING
ÅLANDSEXEMPLET
JASS
Seminarium_alandslosningen_2013_webb

Välbesökt diskussion om Ålandslösningens tillkomst och nutida tolkningar

Seminarium_alandslosningen_2013_webbHur har Ålandslösningens tillkomst tolkats historiskt, hur förstår vi den idag med 2000-talsglasögon och vilka historiska fakta tillmäts betydelse medan andra förblir i skymundan? Det var några av huvudfrågorna vid rundabordssamtalet ”Ålandslösningens tillkomst – nutida tolkningar” som anordnades av Ålands fredsinstitut i Mariehamn på Åland i mars 2013.

Utgångspunkten för diskussionen var att Ålandslösningen är fortsatt viktig och aktuell för Åland och globalt. Den kan idag ses som ett bidrag i demokratins framväxt på Åland, i Finland och i Norden. Viktiga politiska och juridiska institutioner - såsom Ålands självstyrelse - behöver kontinuerligt granskas genom nya glasögon och utifrån olika utgångspunkter. Nytt material kommer fram ur arkiven och äldre källor granskas på nytt. Nya insikter och tolkningar påverkar både Ålands och ålänningarnas egen självbild men också hur Ålandslösningen förstås runt om i världen och i olika konfliktområden.

Diskussionen hölls på Mariehamns stadsbibliotek den 21.03.2013. Mats Adamczak inledde och kommenterades av Jerker Örjans, Folke Wickström och Nina Fellman. Moderator var fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark.

Mats Adamczak presenterade sitt forskningsmaterial om Ålandskommitténs arbete under 1918-1919 och frågade varför det är så att detta arbete är så lite känt på Åland. Är arbetet bortglömt och/eller till och med bortgömt, frågade Adamczak. Han lyfte vidare fram den betydande roll som den svenska diplomaten och politikern Erik Palmstierna hade i Ålandsfrågan. Palmstierna hade en roll både gentemot kungen och regeringen i Stockholm och genom sina kontakter med företrädare från Åland.  (Mats Adamczaks power point hittar du på en extern sida, här.)

Seminarium_alandslosningen_2013_72Jerker Örjans påvisade hur de flesta publikationerna och skribenterna har förbisett Ålandskommitténs betydelse och menade att det är problematiskt när regeringar ”skriver historia” och för fram sina tidsbundna tolkningar. Idag är det allt viktigare att forskningen görs så oberoende och öppet som möjligt och att olika tolkningar kan öppet möta varandra. Jerker Örjans betonade vikten av amatörhistorikernas insats i kartläggningen och tolkningen av historiska skeenden. 

Folke Wickström talade om firandet av självstyrelsens tioårs jubileum, år 1932, då olika uppfattningar förespråkade antingen främst ett intresse för det historiska eller fokusering på nuet och framtiden. Carl Björkman och Julius Sundblom hade olika uppfattningar på den punkten, menade Wickström.

Nina Fellman lyfte fram vikten av en öppen, oberoende och kritisk media. Relationerna mellan Åland och Svenskfinland är fortsatt komplicerade och uppfattas stundvis som konfliktfyllda, något som kan ses även i nutida debatter och ekonomiska intressesfärer. Fellman menade att på Åland finns fortfarande stora luckor i fråga om kunskap och diskussion kring Ålandslösningens framtagande och tidiga år, något som är viktigt nu när Ålands självstyrelse snart fyller 100 år.      

I den livliga diskussionen som följde fanns olika infallsvinklar om bl.a. vikten av den långvariga utvecklingen mot Ålandslösningen under åtminstone hela 1800-talet; om flera enskilda personer aktiva i Ålandskommittén, såsom Otto Andersson, Artur Tollet och Johannes Holmberg; om Sveriges och Finlands ställning till de olika aktiviteterna och synpunkterna inom Ålandsrörelsen och Ålandskommittén och om föreningen Ålands Vänner samt om kontakterna som Ålandskommittén hade i Helsingfors.

Mats Adamczak avslutade med orden: ’antagligen hade det inte funnits en Ålandslösning om inte både Ålandsrörelsen och Ålandskommittén hade varit aktiva och framgångsrika på var sitt sätt.’ Denna slutsats sammanfattar väl vikten av att historiska skeenden skildras och diskuteras från många olika infallsvinklar, med olika utgångspunkter och inom olika disciplinära frågeställningar. Ålandslösningens tillkomst visar hur många olika krafter, enskilda personer och idéströmningar, på Åland, i närområdet och internationellt samverkar och resulterar i unika konstellationer.   

  • Seminarium
  • mars 27, 2013
FöregåendeFöregåendeDiskussion om Ålandslösningens tillkomst 21.3.2013
NästaDebatten ”Norden och freden” 25.3.2013Nästa
symbol-footer

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

Tidigare nyhetsbrev
Fredis endast text
  • +358 18 155 70
  • peace@peace.ax
  • Hamngatan 4 AX-22100 Mariehamn
    Åland, Finland

Ladda ner vår broschyr

Ålands medlingsbyrå

Fredsfonden

Webbplatskarta

Facebook

Twitter

Youtube

© All rights reserved. webbYRÅ APRIL KOMMUNIKATION