Forskningprojektet ”Självstyrelserna i Norden – erfarenheter och visioner från ett fredsperspektiv”, genomfördes av Ålands fredsinstitut på uppdrag av Nordiska rådet. Inom projektet granskades de tre självstyrelserna i Norden, Åland, Färöarna och Grönland ur ett fredsperspektiv. I projektet deltog nordiska forskare, som skrev bidrag till slutpublikationen Självstyrelser i Norden i ett fredsperspektiv – Färöarna, Grönland och Åland. Inom projektet anordnades också en konferens i samband med Nordiska rådets samlade utskottsmöten på Åland. På talarlistan fanns både forskare och politiker och publiken bestod av Nordiska rådets ledamöter och andra särskilt inbjudna åhörare.
Nordiska rådet har publicerat en policy brief med en sammanfattning av publikationens innehåll som kan laddas ner här.
Projektets slutliga publikation, finns i elektronisk form: Självstyrelser i Norden i ett fredsperspektiv – Färöarna, Grönland och Åland (2015).
Projektet
Norden har erfarenheter av fredlig konfliktlösning och fredlig samlevnad som är värda att lyfta fram och dra lärdomar av. Det finns ett stort internationellt intresse för dessa erfarenheter, inklusive erfarenheter av territoriell självstyrelse. Norden och de nordiska länderna har ofta betraktat sina självstyrelser som perifera undantag och ibland även som problem. Relationerna mellan det som kan beskrivas som ”centra och periferier” är inte alltid friktionsfria ens i Norden. Projektet vill lyfta fram ett alternativt perspektiv, och undersöka om självstyrelserna kan betraktas som en resurs för fredlig samhällsutveckling och som relationer som fortfarande utvecklas. Vilken betydelse har de självstyrda områdena Åland, Färöarna och Grönland haft för framväxten av ett fredligt Norden, och tvärtom, har en fredlig omgivning påverkat självstyrelsernas utveckling? Kan nordiska erfarenheter av självstyrelse vara en inspirationskälla i internationell konfliktlösning?
Forskarna som deltog i projektet var professor Markku Suksi, fil. dr. Gunilla Herolf, fil.dr. Rickard Palmer, LL.M. Sarah Stephan, pol. dr. Maria Ackrén, professor Ágúst Thór Árnason, professor Gudmundur Alfredsson, pol. dr. Tove Malloy, lektor och cand. polit. Lise Lyck, jur. dr. Kári á Rógvi och docent Sia Spiliopoulou Åkermark.
Konferensen
Måndagen den 26 januari 2015 diskuterades de nordiska självstyrelserna och freden av politiker och forskare i ett seminarium ordnat på Åland av Ålands fredsinstitut och Nordiska rådets konsument- och medborgarutskott. I publiken satt nordiska rådets ledamöter, som samlats på Åland för att delta i Nordiska rådets utskottsmöten, samt inbjudna gäster. Alandicas auditorium med sina 200 sittplatser var fyllt till bristningsgränsen, när konferensen öppnades av Nordiska rådets president, Höskuldur Þórhallsson, samt Annicka Engblom, Ordförande för Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott, som båda gav en bakgrund till konferensen och forskningsprojektet ”Självstyrelserna i Norden – erfarenheter och visioner från ett fredsperspektiv”.
Nordiska rådets konsument- och medborgarutskott, med Annicka Engblom och Satu Haapanen i spetsen, har tillsammans med Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark varit drivande krafter för att få till stånd konferensen forskningsprojektet på temat de nordiska självstyrelserna och freden. På konferensen gav Gunilla Herolf, medlem i fredsinstitutets forskarråd, bakgrunden till forskningen inom projektet.
Ett av målen med projektet är att belysa självstyrelserna ur ett fredsperspektiv, mot bakgrunden av att Norden och de nordiska länderna ofta har betraktat sina självstyrelser som perifera undantag och ibland även som problem. Relationerna mellan det som kan beskrivas som ”centrum och periferier” är inte alltid friktionsfria. Projektet vill lyfta fram ett alternativt perspektiv, och undersöka om självstyrelserna kan betraktas som en resurs för fredlig samhällsutveckling och som relationer som fortfarande utvecklas. Vidare vill man diskutera om erfarenheter från Norden kan vara av intresse för internationella konflikter och fredsprocesser.
Kärnfrågan för konferensen formulerades som ”Kan de nordiska självstyrelserna betraktas som fredsprojekt?”.
I en forskarpanel, bestående av tre forskare som inför konferensen skrivit utkast till varsin forskningsartikel, lyfte Gunilla Herolf frågan om säkerhetspolitikens stora betydelse för de tre självstyrelserna. Ágúst Þór Árnason, professor i juridik vid Akureyri universitet analyserade Grönland, med fokus på kolonialistiska strukturer. Tove Malloy, direktör för European Center for Minority Issues, presenterade sin artikel, Danmarks rolle i Grønlands emancipering: Formynder eller fredsaktør?, vilket belystes som en både historisk och dagsaktuell fråga.
I en paneldebatt om ”De nordiska självstyrelsernas utveckling, vilka lärdomar kan dras och vilka aspekter kan användas konstruktivt?” diskuterade politiker från Åland, Färöarna och Grönland respektive självstyrelses förhållande till centralmakten och också till varandra, under ledning av moderator Sharon Jåma Hofvander.
Johan Lund Olsen, ledamot i Danmarks folketing, inspireras av Ålands demilitarisering, en regim han gärna vill se också för Arktis. Sjúrður Skaale, ledamot i Danmarks folketing, analyserade Färöarnas självstyrelse som en balansakt mellan självständighet och gemenskap, vilka inte automatiskt utesluter varandra, och talade för ett erkännande av att Danmark inte är en enhetsstat. Elisabeth Nauclér, Ålands representant i Finlands riksdag, lyfte fram det nordiska samarbetets betydelse för självstyrelserna, ett samarbete där de små aktörerna har mest att vinna. Nauclér jämförde också de formella strukturerna självstyrelserna emellan, där Åland-Finland kan beskrivas som byråkratiskt, nästan ”tsaristiskt”, medan relationen Föäröarna-Danmark är mer pragmatisk och informell.
Hans Wallmark, ledamot i Sveriges riksdag och Nordiska rådet ställde Norden och självstyrelserna i relation till internationella konflikter och menade att det finns goda skäl att lyfta fram de nordiska lösningarna i internationella sammanhang. Han menade också att dessa lösningar är en del av Nordens ”brand”. Wallmark konstaterade vidare att en konferens som denna skulle vara otänkbar i många situationer i andra delar av världen. I Norden kan frågorna diskuteras på ett ganska avslappnat sätt.
Den andra politikerpanelen hade fått i uppdrag att diskutera politiska visioner för självstyrelser i Norden år 2020, ett kort perspektiv konstaterade deltagarna och moderatorn Niklas Lampi, chefredaktör för Tidningen Åland. Christian Beijar, ordförande i Ålands delegation till Nordiska rådet, konstaterade att kommittéen för utveckling av självstyrelsen under ledning av president Tarja Halonen precis i dagarna ska presentera sitt förslag till en ny självstyrelselag och att detta kommer att ha stor betydelse för hur man vill arbeta vidare, med det övergripande målet att utveckla självstyrelsen.
Helgi Abrahamsen, ordförande i Färöarnas delegation till Nordiska rådet, jämförde självstyrelse med ett äktenskap, något som två parter bör ha ingått av fri vilja, och där det krävs ömsesidighet, respekt och jämbördighet för att äktenskapet ska fungera till bådas fromma. Abrahamsen menade att det på Färöarna råder stor oenighet om hur man vill gå vidare. Man brukar hävda att hälften av befolkningen vill stanna kvar inom Danmark och hälften vill bryta sig loss, men enligt Abrahamsson ligger det närmare till hands att säga att 25 procent vill bort, 25 procent vill stanna medan 50 procent inte har en bestämd åsikt. Därmed är det också osannolikt att det sker stora förändringar inom den närmaste framtiden.
Bill Justinussen, ordförande i Västnordiska rådet, belyste Västnordiska rådet som ytterligare en plattform där de nordiska självstyrelserna har en självständig roll inom ett regionalt samarbete. Han menade också att nordiska fredsmodeller kan exporteras även till samarbeten där Norden själv deltar, till exempel Nordiska rådet, där det är viktigt att förhålla sig till Ryssland.
Ryssland var ett tema som även togs upp av seniorforskare Pertti Joenniemi i hans expertpresentation under titeln ”Varför och på vilket sätt är nordiska erfarenheter relevanta för internationella fredsprocesser? – det externa perspektivet”. Pertti joenniemi belyste vikten av ”ontologisk säkerhet”, alltså att kunna känna sig trygg och säker snarare än att bygga sin världsbild och sina relationer till omvärlden på basen av rädsla och hotbilder.
Många av de perspektiv som lyftes fram stöder uppfattningen att de Nordiska självstyrelserna kan betraktas som fredsprojekt. Konflikter och spänningar finns, men de hanteras på fredlig väg, vilket kontrasterades mot hur minoritets- och majoritetsproblematik hanteras på många andra håll i världen. De nordiska självstyrelserna lyftes också fram som en del av den nordiska självbilden och som en del av ett nordiskt ”brand”. Flera av talarna såg positivt på möjligheterna att använda erfarenheterna från nordisk självstyrelse som inspiration i internationell konfliktlösning, men flera pekade också på vikten av att se inåt och fortsätta att arbeta för att fredligt hantera sina utmaningar, både internt och i externa relationer.
Konferensen var ett led i forskningsprojektet med samma namn, och förväntades inte ge några slutliga svar. Snarare hoppades arrangörerna att konferensen skulle tillföra nya perspektiv och väcka nya frågor. Projektledaren och forskaren Sarah Stephan från Ålands fredsinstitut konstaterade efter konferensen att hon fått många aha-upplevelser och att nya frågeställningar uppstått under eftermiddagen. Ålands fredsinstitut och Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott arbetar nu vidare för att samla forskningstexter och sammanfattningar från konferensen i en publikation som ska färdigställas under våren.
Det slutliga programmet kan laddas ner här.
Publikationen
Publikationen Självstyrelser i Norden i ett fredsperspektiv – Färöarna, Grönland och Åland publiceras som resultat av forskningsprojektet. I publikationen har en rad forskare analyserat frågor kring Färöarna, Grönland och Åland i ett fredsperspektiv. Några av kapitlen behandlar dessa frågor komparativt ur en juridisk, ekonomisk, statsvetenskaplig och säkerhetspolitisk synvinkel, medan andra fokuserar på enskilda självstyrelser, deras relationer till varandra, relationerna självstyrelse – staten och förhållandet till internationella organisationer. I studiens avslutande kapitel lyfts ett antal faktorer upp vilka varit av betydelse för att lösa eller förhindra konflikter kring självstyrelserna i Norden. Slutligen analyseras möjligheten för sådana faktorer att fungera också i andra områden i världen.
Nordiska rådet har publicerat en policy brief med en sammanfattning av publikationens innehåll som kan laddas ner här.
Publikationen finns i elektronisk version här och kan också beställas inbunden från Ålands fredsinstitut (books(a)peace.ax) mot ersättning av portokostnaden.
Studien har redigerats av Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör och forskningsledare vid Ålands fredsinstitut och Gunilla Herolf som är ordförande för forskarrådet vid Ålands fredsinstitut.
Boken har kunnat publiceras tack vare stöd från Nordiska rådet och Letterstedtska föreningen.
Länkar till rapportering från seminariet:
Nordiska rådets hemsida:
Självstyre = självständighet + samarbete
Säkerhets- och självstyrespolitiken går hand i hand
Ålands radio:
Många diskuterade nordiska självstyrelser
Gunilla Herolf i Fredsinstitutets forskarråd samt riksdagsledamot Elisabeth Nauclér intervjuas av Totte Vesterlund.
Lyssna på konferensen:
Konferensens öppnande
Höskuldur Þórhallsson, Nordiska Rådets president
Annicka Engblom, Ordförande för Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott
Inledande forskarpresentationer
De nordiska självstyrelsernas utveckling och ställning som exempel på fredliga processer
om Färöarna, Grönland och Åland
Gunilla Herolf, medlem av forskarrådet, Ålands fredsinstitut
Tove Malloy, direktör, European Center for Minority Issues
Ágúst Þór Árnason, professor i juridik, Akureyri universitet
Paneldebatt I:
De nordiska självstyrelsernas utveckling: vilka lärdomar kan dras och vilka aspekter kan användas konstruktivt?
Politikersamtal under ledning av moderator Sharon Jåma Hofvander
Elisabeth Nauclér, ledamot i Finlands riksdag
Johan Lund Olsen, ledamot i Danmarks Folketing
Sjúrður Skaale, ledamot i Danmarks Folketing
Hans Wallmark, ledamot i Sveriges riksdag och Nordiska rådet
Expertpresentation
Varför och på vilket sätt är nordiska erfarenheter relevanta för internationella fredsprocesser? – det externa perspektivet
Pertti Joenniemi, seniorforskare, TAPRI (Tammerfors universitet)
Paneldebatt II:
Politiska visioner för självstyrelser i Norden år 2020 – betydelsen av regional integration
Politikersamtal under ledning av moderator Niklas Lampi
Helgi Abrahamsen, ordförande i Färöarnas delegation till Nordiska rådet
Christian Beijar, ordförande i Ålands delegation till Nordiska rådet
Bill Justinussen, ordförande i Västnordiska rådet
