Till Finlands regering
Demokratibygge i Irak
Ålands fredsinstitut hyser oro för utvecklingen i Irak, i synnerhet respekten för internationell rätt. Nu finns möjligheten att bygga ett demokratiskt och fredligt Irak. I denna process ingår många konflikthanterings- och försoningsinitiativ samt humanitära insatser. Allt detta måste ha folkets legitimitet och följa internationell lagstiftning, d.v.s. folkrätten.
Det styrande rådet i Irak är inte ett demokratiskt valt organ. Rådet har tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. Ålands fredsinstitut anser att en ockupationsmakt inte ska delta i arrangerandet av en rättegång mot en tidigare regim i det land som ockuperas. Detta med hänvisning först och främst till ockupationens bristande legalitet. Eftersom invasionens legalitet starkt har ifrågasatts av en majoritet av världens länder samt av merparten av folkrättsexperterna, kan ockupationsmakterna inte legalt genomföra omfattande straffrättsliga processer. Genèvekonvention IV (1949) tillåter inte heller detta. Konventionen stadgar att domstolssystemet och det straffrättsliga systemet i ett ockuperat land ska fortsätta gälla.
Därutöver vill vi hänvisa till det allmänna kravet om domstolars opartiskhet. Då krigets och ockupationens legalitet är fortsatt ifrågasatta är det möjligt att ockupationsmakterna kommer att vilja använda rättegången som ett "instrument" för att i efterhand legitimera invasionen av Irak.
Ålands fredsinstitut hoppas att en eventuell rättegång kommer att ske med alla nödvändiga garantier för opartiskhet. Dödsstraff är dessutom ett straff som borde uteslutas i en sådan rättegång då flertalet stater anser att det inte tillåts enligt folkrätten.
Ålands fredsinstitut förespråkar en internationell tribunal, som tillsätts av FN, på samma sätt som i samband med kriget på Balkan. Det är viktigt att säkerhetsrådet och ett demokratiskt valt parlament ger legitimitet åt processen. Detta kan utgöra en grund för ett gemensamt och rättvist demokratibygge samt för hållbara irakiska konflikthanterings- och försoningsprocesser.
Olagliga utvisningar
Ålands fredsinstitut betonar vikten av att internationell lagstiftning och praxis följs även när det gäller personer och grupper som nu utvisas ur Irak. Sådana frågor bör skötas i enlighet med internationell rätt och framför allt i enlighet med Gen è vekonventionerna. Besluten bör fattas av en demokratiskt vald ledning. Ett aktuellt exempel är rebellgruppen Folkets mujahedin, som det styrande rådet har beslutat att deportera från Irak.
Omkring 3.800 iranska medlemmar av organisationen hålls nu inspärrade av den amerikanska ockupationsmakten i ett läger i Diylaprovinsen nordost om Bagdad. Vart de ska utvisas är oklart.
Organisationen har funnits i Irak sedan 1986. Den har jobbat politiskt och militärt för att störta den fundamentalistiska regimen i Iran och kämpat för ett demokratiskt Iran med grundläggande fri- och rättigheter. Både USA och EU betecknar i dag Folkets mujahedin som en terrororganisation, vilket organisationen själv och även andra organisationer inte accepterar. Ålands fredsinstitut accepterar varken användandet av våld eller kollektiva bestraffningsmetoder.
Genèvekonvention IV om civila stadgar i artikel 49 (kapitlet om ockuperade områden) att individuella eller kollektiva tvångsförflyttningar och deportationer är förbjudna. Detta skydd åtnjuter dock endast "skyddade personer". Begreppet "skyddade personer" definieras i artikel 4 som alla personer som faller i händerna för stridande motpart eller ockupationsmakt. Konventionen ger däremot inget skydd (enligt artikel 5) till personer som hotar säkerheten för den stat i vilkas händer de befinner sig. I fråga om ockuperade territorier kan personer misstänkta för spionage eller sabotage hållas isolerade. Konventionen säger inget om terrorism då detta inte var tilltänkt inom ramen för Genèvekonventionerna, men USA m.fl. kan hävda en analog tillämpning.
Genèvekonventionens artiklar 4, 5 och 49 talar om individuell prövning och förbjuder kollektiva bestraffningar. Detta är en allmän regel inom de mänskliga rättigheterna. Därför är den kollektiva inspärrningen av flera tusen personer, enbart p.g.a. de tillhör eller misstänks tillhöra en viss organisation, otillåten under Genèvekonvention IV. Konventionens artikel 5 stadgar att personer misstänkta som säkerhetsrisk ska tillförsäkras en korrekt rättegång. I dag finns ingen information om några individuella prövningar i det aktuella fallet med Folkets mujahedin.
Storbritannien och alla europeiska allierade är dessutom bundna av Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Konventionen gäller i alla områden som befinner sig under europeiska staters kontroll. Konventionens artikel 3 förbjuder utvisning av personer, även brottslingar och misstänkta brottslingar, till land där de riskerar dödsstraff. Iran är definitivt ett sådant land.
De politiska processerna i dagens Irak måste ta hänsyn till humanitära behov, demokrati och internationell rätt. Dessa är förutsättningar för ett framgångsrikt demokratibygge i Irak.
Ålands fredsinstitut uppmanar Finlands regering att ta dessa synpunkter i beaktande när man utformar sin politik gentemot såväl Irak som Iran.
Mariehamn 10.2.2004
Styrelsen för Ålands fredsinstitut
